Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171207-snabbspar-577364_se.bhn_1.jpg
Deltagare i Stockholms universitets pilotprojekt om ett snabbspår för lärare och förskollärare. Tanken med snabbspåret är att få ut nyanlända i arbetslivet snabbare och som en bonus dessutom råda bot på en akut lärarkris inom svensk skola. Arkivbild.

Nära 1 800 fler deltagare i snabbspår

Omkring 5 300 nyanlända har deltagit i snabbspåren, visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Just nu finns 75 000 personer i etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen måste bli bättre på matchning, anser TCO.

Det är nu 1 776 fler personer i snabbspåren sedan i maj då Arbetsförmedlingen senaste lägesrapport publicerades.

- Ökningen vi har sett sedan i maj tycker vi är rimlig i relation till att snabbspåren aldrig kommer att vara en insats för majoriteten av personerna inom etableringen. För att komma in i snabbspåren måste du ha utbildning eller jobbat inom de specifika yrkena som är i de här branschspåren, säger Roy Melchert, enhetschef för integration och etablering på Arbetsförmedlingen, till TT.

I dag finns det 14 snabbspår för bland annat läkare, lärare, målare och samhällsvetare. Tillsammans med arbetsmarknadens parter har Arbetsförmedlingen identifierat hinder och föreslagit insatser för att ta bort flaskhalsar på arbetsmarknaden. Modellen innehåller åtgärder som kompletterande utbildningar, praktik och språkutbildning.

Svårt att mäta

Många av åtgärderna har sedan länge funnits i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Det som gör snabbspåren speciella är att myndigheten, tillsammans med fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, kommit överens vilken kedja av insatser som behövs för att kunna bli anställningsbar. Satsningen har dock kritiserats eftersom det är svårt att mäta hur stora effekterna kommer att bli.

- Alla individer börjar från sin utgångspunkt och vi kan inte säga en tydlig siffra om hur länge en person behöver vara i ett snabbspår. Sedan skiljer sig själva spåren åt. Det är skillnad för det krävs olika åtgärder för att kunna jobba som lärare i Sverige eller läkare i relation till exempelvis målare, säger Roy Melchert.

Bättre på matchning

Beräkningar från TCO visar att ungefär en tredjedel av de nyanlända som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har en bakgrund i ett bristyrke. Det innebär att personerna inte kan ta ett sådant jobb i dag, men att det behöver vara huvudspåret för deras etablering. Resultatet tyder på att ännu fler personer skulle vara aktuella för snabbspår.

Snabbspåren är rätt verktyg, men Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att matcha in folk i snabbspåren, anser Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

- Det finns en stor potential, så antingen har de kodat de här personerna fel eller så är det inte tillräckligt duktiga på att matcha dem. Vi kan också se att kvinnorna utgör en mindre andel i snabbspåren än vad de utgör i den potentiella målgruppen. Vilket innebär att de är underrepresenterade i kvinnodominerade yrken, säger han till TT.

De 14 snabbspåren omfattar inte alla bristyrken, påpekar Roy Melchert, men delar ändå kritiken.

- Det är ett utvecklingsområde som vi känner till och själva pekar på. Vi arbetar med att bli bättre på att kartlägga och att matcha individer till snabbspåren. Samtidigt försöker vi också skapa mer intresse hos de sökande.

Kvalitet viktigare

Engblom vill även se att arbetsmarknadens parter och regeringen arbetar för att ta fram nya snabbspår. Adnan Habibija, arbetsmarknadspolitisk utredare på LO, betonar att snabbspåren inte är den enda lösningen på problemen på arbetsmarknaden.

- Det är förstås önskvärt att få fler yrken och fler deltagare, men det är också viktigt att betona att kvalitet i vissa fall är viktigare än kvantitet. Att det som man har med sig i bagage från sina hemländer kan användas på ett effektivt sätt, vilket snabbspåren syftar till, säger Habibija och fortsätter:

- Givetvis behöver vi fler snabbspår, men det finns inte en enda lösning som löser alla problem på arbetsmarknaden.

Både Engblom och Habibija har börjat se resultatet av att de första kullarna i snabbspåren nu ger sig ut på arbetsmarknaden. Båda konstaterar att det trots en lång startsträcka ändå bådar gott för framtiden.

- Tar man legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvård så har ju det tagit sju till åtta år tidigare, säger Samuel Engblom.

MEST LÄST