Lärarbristen gör sig särskilt påmind på de skolor där de obehöriga lärarna är minst lika många som de behöriga. Så hur planerar sådana skolor för att få undervisningen att rulla på så smidigt som möjligt, trots att obehöriga vikarier måste tas in med mer eller mindre täta mellanrum?
Skolinspektionen har undersökt detta på 28 högstadieskolor med hög andel obehöriga lärare, och fann att hälften saknade bra rutiner. En fjärdedel hade inte ett genomtänkt mottagande och en lika stor andel hade ingen bra handledning under terminens gång.
- Detta kan vara mycket problematiskt, framför allt för eleverna, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.
Rörigt och oseriöst
I rapporten vittnar lärare om vikarier som fått nycklar och några papper – resten fick de ta reda på själva. Elever berättar om lärarbyten som fungerar dåligt, med följd att ämnesavsnitt tappas bort eller får läsas om. Eleverna beskriver hur det blir "oseriöst" och "rörigt" när vikarier avlöser varandra.
Skolinspektionen har tidigare pekat på att lärarbristen slår hårdare mot skolor i utsatta områden. Elever som kanske mest behöver rutinerade lärare riskerar i stället att oftare mötas av obehöriga vikarier – som i sin tur riskerar att inte få stöd.
- Det är ett likvärdighetsproblem och visar att man verkligen måste tänka till kring lärarresurserna, säger Helén Ängmo.
Rektor rycker in
En viktig uppgift för rektorerna är att säkra en rättvis betygssättning. En obehörig lärare får inte sätta betyg på egen hand, utan ska ha stöd av legitimerade kolleger. Men enligt Skolinspektionens rapport brast hälften av de granskade skolorna i den planeringen. I värsta fall stod det klart först när betygen skulle sättas, med följd att rektor fick rycka in och sätta betyg. Flera elever säger att de inte förstår varför betygen satts som de gjort.
Skolinspektionen har alltså undersökt läget på ett antal skolor som haft särskilt svårt att rekrytera behöriga lärare – trots olika försök. Men alla skolor måste förr eller senare ta in obehöriga lärare, påpekar Helén Ängmo.
- Vi har en stor lärarbrist och det problemet kvarstår. Därför är det otroligt viktigt att ha bra rutiner, så att deltagandet för den obehöriga läraren blir bra. De obehöriga lärarna är ju helt nödvändiga i en bristsituation och de kan fungera väldigt väl – förutsatt att de får stöd, säger Helén Ängmo.
Enligt skollagen ska endast behöriga och legitimerade lärare ansvara för undervisningen och betygssättningen. I andra hand får obehöriga lärare anställas, men endast som vikarier.
Lärarlegitimationen har setts som viktig för att säkra kvalitén på undervisningen och höja läraryrkets status.
Tre av tio lärare i grundskolan (29 procent, mätt i heltidstjänster) är obehöriga för sin tjänst. En del är lärarutbildade men undervisar i ämnen de inte har behörighet i, medan 18 procent inte har någon lärarexamen alls.
Behörighetsläget i olika kommuner och skolor varierar stort. Bland kommunerna varierade behörigheten från 43 till 90 procent förra läsåret. På skolnivå fanns en handfull skolor med 100-procentig behörighet, medan några andra låg på 10–15 procent.
Bristen på behöriga lärare är större i skolor i socioekonomiskt svaga områden. Kommunerna måste göra det enklare för sådana skolor att rekrytera och behålla behöriga och erfarna lärare, uppmanade Skolinspektionen i en rapport i somras.
Källor: Skolverket och Skolinspektionen
Exempel på bra rutiner på skolor med obehöriga lärare:
Ordentlig introduktion, skriftliga överlämningar, gå parallellt med avgående lärare. Tvålärarsystem, där behörig och obehörig undervisar tillsammans. Obehöriga lärare får ingå i arbets- och ämneslag. Handledning/mentorskap.
Tidig kontakt mellan icke legitimerad och ansvarig, legitimerad lärare inför betygssättning. Möjlighet för obehöriga lärare att läsa behörighetsgivande utbildningar.
Källa: Skolinspektionens rapport Undervisning på skolor med många obehöriga lärare
Granskningen genomfördes i nedanstående skolor. Andelen legitimerade lärare (heltidstjänster) i dessa skolor sträckte sig från 10 till 72 procent i februari i år. De flesta hade mellan 45 och 60 procent legitimerade lärare.
Österåker: Akers friskola F–9
Timrå: Ala skola
Kristianstad: Antonskolan Blekedamm
Nordanstig: Bergsjö Centralskola år 7–9
Upplands-Bro: Broskolan
Stockholm: Bäckahagens skola
Göteborg: Fiskebäcksskolan 6–9
Nyköping: Fokusskolan
Motala: Fria InterMilia skolan
Karlskrona: Friskolan Svettpärlan
Sollentuna: Futuraskolan Rådan
Söderhamn: HamnaSkolan
Kungsbacka: Hedeskolan 4–9
Borlänge: Immanuelskolan
Bjuv: Jens Billeskolan 7–9
Åmål: Kristinebergskolan 2
Jönköping: Kunskapsskolan Jönköping
Nacka: Kunskapsskolan Saltsjöbaden
Landskrona: School of Sports
Hörby: Ludvigsborgs friskola
Fagersta: Risbroskolan
Söderhamn: Stenbergaskolan
Markaryd: Strömsnässkolan
Berg: Svenstavik åk 7–9
Södertälje: Södertälje friskola
Vallentuna: Vallentuna Friskola
Vetlanda: Vetlanda Friskola
Hässleholm: Västerskolan 7–9
Källa: Skolinspektionen och Skolverkets databas Siris