Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/5
ANNONS ▼

Partnervåld bland unga förminskas

De syns inte i statistiken och de ber inte alltid om hjälp. Unga som utsätts för våld av sin partner är dubbelt utsatta. Dels för att de ofta saknar erfarenhet av relationer, dels att många vuxna inte tar dem på allvar.

Flera jourer i Göteborgsområdet som vänder sig till unga tjejer och killar  upplever att många unga förminskar sina upplevelser, framför allt om ingen i deras närhet reagerar. 
Det beror delvis på hur man talar om våld i nära relationer. Många har svårt att relatera till bilden av ”den slagna kvinnan”. Som Jeanette Rahbe, verksamhetsledare på Tjejjouren Väst, uttrycker det: ”Även vuxna kvinnor ser framför sig att man måste stå barfota och blödande utanför dörren för att få boende på en kvinnojour”.
En sådan bild höjer trösklarna för att söka hjälp för unga tjejer och killar. När våldet yttrar sig genom att ens partner kontrollerar vem man följer på Instagram, tjatar till sig sex eller nedvärderar en framför kompisarna, är då risken att man snarare ser det som normala relationsproblem än psykisk misshandel eller sexuella övergrepp. 

På grund av det är det ofta andra problem som uppmärksammas först. Pauline Charlesworth på Stödcentrum för brottsutsatta i Göteborg tar emot ungdomar som blivit utsatta för brott, oavsett om brottet är anmält eller inte. I samtalen framkommer ofta om personen befinner sig i en destruktiv relation.
– Jag ställer väldigt direkta frågor. Ju mer träffsäker jag kan vara i mina frågor desto mer får jag veta, säger Pauline Charlesworth. Det handlar om att benämna saker med sitt rätta ord. Många förminskar vad de utsätts för, eller så är de inte medvetna om att det är misshandel, våldtäkt eller ett hot. Den unga tänker ofta att ”jag väljer ju att vara i den här relationen, då borde jag vilja ha sex” eller ”det är nog så här det är att vara i en relation”.

Att våld och kränkningar normaliseras bland unga är ett fenomen som man även märkt på jouren Terrafem, som vänder sig till kvinnor med utländsk härkomst. Ofta har de inga andra seriösa relationer att jämföra med, och de rör sig i samma sociala sammanhang som sin partner.
– Tjejerna tvingas leva i nuet. De tittar någon månad fram i tiden och ser ingen utväg. Trots att de kanske fastnat i en drogrelation, eller är ihop med en kille som ”ger bort” dem sexuellt till sina kompisar. De ser inte att de kan ha en framtid som är annorlunda, utan ser bara den här killen och kanske vad familjen kommer att tycka, säger Sanela Masic, joursamordnare på Terrafem.

På Tjejjouren Väst, vars jourchatt vänder sig till unga i Västra Götalandsregionen, möter de ibland barn som är så unga att ingen har börjat prata med dem om sex, relationer och gränssättningar än, enligt verksamhetsledaren Jeanette Rahbe.
– Få pratar om sådant med en tolvåring. De kan känna att de har ont i magen, har ont när de har sex, att någon går över deras gränser, men de kan inte sätta ord på det eftersom vuxenvärlden inte har satt ord på det för dem, säger hon. Vi vet också att barn och unga ofta inte blir betrodda när de pratar om det här. Det är som att vuxna har ett monopol. Man pratar om vuxnas våld mot vuxna, mäns våld mot kvinnor, vuxnas våld mot barn, men inte ungas våld mot unga.

På MUM, mottagningen för unga män i Göteborg, möter samtalsterapeuterna både killar som utsatts för våld i en relation och som utsatt sin partner. Två tabubelagda situationer, enligt MUM:s psykolog Jonas Pang.
– En kille kan komma in för att han slagit sin tjej på fyllan, och vaknat med en otrolig ångest för att han inte känner igen sig som ”killen som slår”.

I en intervjustudie som gjorts på Linköpings universitet framkom att de killar som varit våldsamma mot sina flickvänner ofta försökte rättfärdiga våldet genom att skuldbelägga flickvännen, bland annat för att ha varit provokativ eller delaktig i att eskalera situationen. Men MUM får också besök av killar som är oroliga över sin egen ilska. Det kan hända att de slagit handen i väggen under ett bråk, vält en stol i frustration eller på något annat sätt skrämt sin partner och sig själv.
– Grundproblemet är ofta att de här killarna är rädda för sin ilska och har svårt att sätta ord på den, säger Jonas Pang. De stänger in sin ilska, och kan då inte reglera eller hantera den när den väl dyker upp. Vårt mål är inte uttalat att ”minska våld”, utan att lära unga män att sätta ord på det de känner.

Flera av mottagningens anställda har uppfattningen att det bland dagens generation ungdomar finns en större medvetenhet och en vilja att leva jämställt. Där besöken tidigare oftare kom på initiativ av en mamma, flickvän eller kompis, är det i dag fler som själva söker hjälp.
Ett problem som kvarstår är att många killar har svårt att acceptera sig själva som offer för våld i en nära relation. Trots det uppger nästan lika många män som kvinnor att de blivit utsatta för psykiskt eller fysiskt våld av en partner i BRÅ:s trygghetsundersökning. I samkönade parrelationer är våld lika vanligt oavsett kön, vilket tyder på att det handlar om en maktrelation snarare än om kön. Därför bör man bredda bilden av hur våld utförs, enligt personalen på MUM, och även hur man reagerar på våld.



En person utsätts för våld kan svara med att kämpa emot eller att försöka fly, men det är också vanligt att man blir passiv. I en relation kan rädslan för att bli lämnad eller att vara ensam bli så stark att man står ut med att bli kränkt. Bland de killar som söker sig till MUM för att de blivit utsatta för våld kan ett problem vara just att acceptera att man varit passiv i en situation där man själv tycker att man borde agerat annorlunda.  
En nyckelfaktor för att någon som blir utsatt för våld och kränkningar ska söka hjälp är vänner och närstående, enligt MUM:s föreståndare Johan Söderlund.
– Omgivningens respons kan ibland vara viktigare än själva händelsen, säger han. 
Pauline Charlesworth på Stödcentrum för brottsutsatta menar att den responsen kan, och bör, komma från de vuxna i ungas närhet.
– Vuxna kan ha en tendens att lämna för mycket upp till ungdomarna själva. Bara för att en ung person har en vuxenlik relation betyder det inte att de är vuxna, det är fortfarande något nytt för dem. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma om något är fel, så att den unga inte vänjer sig vid att bli kränkt eller att få sitt utrymme begränsat.

Det är inte helt enkelt att veta när man ska lägga sig i. Att en tonåring förändras plötsligt eller byter umgänge är inte nödvändigtvis tecken på en kris – det kan lika gärna vara en del av att växa upp. 
– Därför måste man våga fråga mer specifika frågor, säger Pauline Charlesworth.

Våld mellan unga i parrelationer

Hur många unga som utsätts för våld och kränkningar av en partner går inte att säga. Dels för att så få faktiskt anmäler, dels för att det har forskats väldigt lite på området. 
Några få svenska studier har gjorts de senaste åren. I en enkätundersökning som gjordes med 2500 ungdomar i åldern 20-24 år framkom att den vanligaste förövaren när någon utsattes för sexuella övergrepp var just partnern.

I BRÅ:s rapport om våld i nära relationer från 2014 framkommer att just unga kvinnor i åldrarna 16-24 år är den mest utsatta gruppen. 
En större europeisk studie pågår just nu, där man frågat unga i England, Norge, Bulgarien, Italien och Cypern specifikt om våld i relationer. Där framgår att så många som 43 procent av tjejerna och 32 procent av killarna utsatts för psykisk misshandel av en partner. Nära en tredjedel av tjejerna har blivit utsatta för sexuellt våld, och mer än en femtedel av killarna. De tillfrågade i studien är 14-17 år gamla.

I USA uppmärksammas våld mellan unga i parrelationer varje februari genom kampanjen teen dating violence awareness month. I år drog enheten för Social utveckling inom Göteborgs stad igång en liknande kampanj. Under februari månad hölls utbildningar för bland andra kuratorer, socialtjänstpersonal och fritidspersonal, och en Facebooksida startades för att sprida information.

MEST LÄST