Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Skridskoåkare kan leva farligt om isrännor är uppbrutna utan att det informerats. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Råd att informera om isrännor följs inte

Isbrytare som river upp isrännor ska följa en ny rekommendation om hur de berättar för allmänheten om uppbrutna passager. Men informationen är bristfällig.

Varje vinter inträffar olyckor där personer går ner sig i det iskalla vattnet eftersom de överraskas av att isen brutits upp, enligt Sjöfartsverket.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

I slutet av januari 2016 bröt Försvarsmakten upp en ränna mellan örlogsbaserna Berga och Muskö. Det slutade med att en mycket rutinerad skridskoåkare i 70-årsåldern omkom. Försvaret hade inte informerat om rännan i förväg.

Nya riktlinjer

Sedan ett år tillbaka, vintern 2016-2017, har riktlinjerna ändrats för hur båtar som bryter is bör informera allmänheten.

Rekommendationen som ska följas innebär att fartygen bör skicka ett mejl med information om isrännan, hur sträckningen är, datum när den ska brytas eller om man sett en tidigare isränna i området. Informationen publiceras sedan automatiskt på hemsidan skridsko.net.

Men råden följs inte som det efterfrågas.

- Den informationen är inte komplett. Vi tror inte att alla som har brutit isrännor har rapporterat via den funktionen, säger Tobias Fälth, kommunikatör på Sjöfartsverket.

Han har ingen heltäckande bild av hur stor eller liten del som rapporterats in, men går så långt att han säger att det finns "en risk i att förlita sig på informationen på hemsidan".

- Det finns en större möjlighet att du kan upptäcka en isränna om man rapporterat den i god tid. Det ger en möjlighet för skridskoåkare att få information, men man kan inte se att alla har rapporterat, säger han.

"Önskvärt med fler"

Samtidigt är frågan komplex, menar Tobias Fälth. Om rapportfunktionen skulle utge sig för att ge en heltäckande bild kunde den snarare bli vilseledande och invagga åkare i en falsk trygghet. En del yrkesverksamma fartyg, som räddningsbåtar och kollektivtrafik, tar sönder isen med mycket kort varsel.

Han lyfter i stället det individuella ansvaret hos de som är ute på isen, med goda förberedelser, utrustning, och att alltid meddela någon annan vart man åker.

Samtidigt påpekar han att det vore bättre om fler rapporterade in.

- Det vore önskvärt om fler rapporterar in utefter våra rekommendationer, säger Tobias Fälth.