Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180121-fadime-600830_se.bhn_1.jpg
Fadime Sahindal hedersmördades av sin pappa för 16 år sedan. Arkivbild.

Regnér: Kontrakt når inte de som bor här

Nyanlända bör skriva under ett samhällskontrakt om att respektera kvinnors grundläggande rättigheter, tycker Nätverket mot hedersrelaterat våld. Det har regeringen inga planer på.

16 år efter mordet på Fadime Sahindal är det fortfarande tiotusentals unga som tvingas växa upp under hedersförtryck, skriver Nätverket mot hedersrelaterat våld på DN Debatt.

De vill att regeringen ska införa ett samhällskontrakt som nyanlända i Sverige måste skriva under, ett avtal "om att respektera mänskliga rättigheter, liksom flickors rätt till sina kärleksrelationer – oberoende av äktenskap och könstillhörighet".

"Förbereder inte sådana"

- Vi förbereder inte några fysiska kontrakt att skriva under. Däremot vill vi att personer som kommer till Sverige på alla möjliga vis ska ta till sig av informationen om hur vi ser på jämställdhet och reproduktiva rättigheter, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) till TT.

Om man ska komma åt problemet så kan man inte bara rikta sig till nyanlända, menar hon, då många drabbade kommer från familjer som bott här i flera generationer.

- Vi tycker förstås att inskränkningar i kvinnors och flickors liv på grund av det här tänkandet är något som bara måste upphöra. Därför har vi också gjort en del från regeringens sida.

Regnér lyfter bland annat en satsning på 100 miljoner kronor för att samordna myndigheter kring hjälpsökande, samt informationskampanjer som riktar sig till unga män, till exempel en hemsida.

TT: Hur obligatorisk är den här informationen?

- När det gäller etablering så vet jag att arbetsmarknadsministern har lagt till stora delar om jämställdhet i informationen man får i etableringen som nyanländ.

"Sopats under mattan"

Svenska regeringar har länge haft en "låt gå-politik", relativiserat kulturer och sopat konflikter under mattan, skriver Nätverket mot hedersrelaterat våld.

De vädjar till S-MP-regeringen att de ska höja rösten och vill se en expertgrupp som tar sig an värderingar inom vissa etniska organisationer och samfund.

- Det har säkert varit så att det tog tid i Sverige att förstå omfattningen och djupet i de här frågorna och det är säkert så att kunskapen varierar, men den har ökat och det har blivit högre nivå och medvetenhet, säger Åsa Regnér.

Hon nämner den nya jämställdhetsmyndigheten och påpekar att villkoren för kulturbidrag och lagstiftning kring barnäktenskap just nu utreds på andra departement.

Antalet uppges öka

Myndigheter och organisationer som arbetar med hedersproblematik har nyligen berättat för TT att antalet som söker hjälp ökar. Enligt en statlig utredning från 2014 rör det sig om runt 100 000 killar och tjejer under 25 års ålder.

På lördagen arrangerades Fadimegalan på Berns i Stockholm och på söndagen är det exakt 16 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa.

Fakta: Fadime Sahindal

26-åriga Fadime Sahindal hade offentligt tagit avstånd från hedersrelaterat våld och berättat om sin egna utsatta familjesituation i både tv och tidningar samt hållit tal i riksdagen.

I januari 2002 sköts hon ihjäl av sin pappa som dömdes till livstids fängelse för mord.

Under rättegången framkom att han skjutit dottern i huvudet eftersom hon ansågs ha vanhedrat familjen genom att ha en svensk pojkvän.

Fadern och Fadimes bror hade tidigare dömts för att ha misshandlat henne.

Fakta: Nätverket för hedersrelaterat våld

Nätverket för hedersrelaterat våld är ett paraplyorgan för organisationer som på olika sätt kommer i kontakt med hedersproblematik. De samlar svenska organisationer och nätverkar internationellt.

Organisationerna i nätverket är Kurdistans kvinnoförbund, Kvinnors rätt, Riksförbundet barnen först, Womens liberation, Kommittén för försvaret av kvinnors rättigheter och Framtidståget.

Debattartikeln i Dagens Nyheter är signerad av socialpedagog Samiran Ishak, ordföranden i Kurdistans kvinnoförbund Seyran Duran, ordföranden i Kvinnors rätt Maria Rashidi, flyktingsamordnare Kenth Rosdahl och etnologen och fältarbetaren Nicklas Kelemen.

MEST LÄST