Abdulkarim Elyasi går på sommarskola på Blackebergs gymnasium.
Abdulkarim Elyasi går på sommarskola på Blackebergs gymnasium.

Rekord för sommarskolan – pengarna slut

Intresset för sommarskolan är rekordhögt. Tiotusentals elever sitter i skolbänken i stället för att ligga på stranden i sommar. Ökningen kan bero på att många nyanlända ser sommarskolan som en chans att komma in på ett nationellt program på gymnasiet.

ANNONS
|

Närmare 50000 elever beräknas sitta i skolbänken under sommar-, sport- eller påsklovet.

Tidigare har intresset för Skolverkets bidrag för lovskola varit ljummet, men i år tog pengarna slut. Förra året delades 85 miljoner kronor ut, året före det 27 miljoner. I år ansökte skolorna om totalt 250 miljoner.

Skolverket får ingen information om inriktningen på skolorna, men de har fått signaler om att många vänder sig till nyanlända. Elever som ännu inte behärskar svenska och därför läser språkintroduktion kan med sommarskola ta ett rejält kliv närmare ett "vanligt", nationellt gymnasieprogram.

- Det finns stora elevgrupper som behöver extra stöd, säger Johanna Freed, enhetschef på Skolverket.

ANNONS

Många motiverade

På Blackebergs gymnasium i Stockholm har sommarskolan varit ett stående inslag sedan 2004, men de senaste två åren har intresset vuxit enormt. Från 2015 till 2016 dubblades elevantalet från 450 till 900 elever och i år är de drygt 1000 elever. De flesta är nyanlända och majoriteten har inte uppehållstillstånd.

För många innebär sommarskolan en extra chans att nå kunskapsmålen men det handlar också om att ge eleverna en meningsfull sysselsättning, enligt rektorn Magnus Silfverstolpe.

- Många är motiverade och tycker att tio veckors sommarlov är alldeles för mycket. Sen vet några att det är deras chans att kunna börja på gymnasiet, säger han.

Skola hela sommaren

Abdulkarim Elyasi går i sommarskolan för andra året i rad och tycker att den borde pågå hela sommaren.

- Jag har skrivit en debattartikel om att sommarskolan borde vara två månader. Man har ändå åtta timmar att göra någonting efter skolan, säger han.

ANNONS

Abdulkarim Elyasi tror att anledningen till att så många väljer att skippa delar av sommarlovet är att de verkligen vill lära sig svenska.

- Man har inte några andra roliga saker hemma och man vill lära sig mer svenska. Om man inte har sommarskolan så glömmer man kanske svenskan, säger han.

Men med sommarlovet runt hörnet ser han ändå fram emot att tillbringa ett par dagar på stranden.

- Jag ska spela volleyboll och läsa några böcker och dikter i solen, säger han.

Mår dåligt

I Jönköping arrangeras undervisning för nyanlända för andra året och 350 elever är inskrivna. Malin Håård är rektor på Mottagningsskolan och ser flera fördelar med skolan.

- Eleverna får bibehålla och utveckla kunskaperna från läsåret. Sen är det den sociala biten med att de får träffa kloka vuxna människor som ger medkänsla och empati, säger hon.

ANNONS

Men även om sommarskolan ses som en chans är det inte alltid eleverna orkar. Flera elever befinner sig mitt i en asylprocess och mår ofta dåligt i väntan på besked, enligt Malin Håård.

- Vi kämpar med att få dem att vara motiverade. Det är svårt att orka skolan när man inte vet hur framtiden ser ut, säger hon.

TT
Fakta: Ökat intresse för sommarskola

Sommarskola är frivillig extra undervisning under sommarlovet för elever som riskerar eller har fått underkänt i ett eller flera ämnen. Syftet är att öka möjligheten för elever att nå kunskapskraven och få godkända betyg. Skolorna kan även söka bidrag för andra lov.

De senaste åren har intresset för statsbidraget för lovskola ökat ordentligt.

  • 2014 delades 25 av 78 miljoner ut till 170 kommuner och 62 huvudmän.
  • 2015 delades 27 av 178 miljoner ut till 234 kommuner och 50 huvudmän.
  • 2016 delades 85 av 178 miljoner ut till 222 kommuner och 66 huvudmän.
  • 2017 har 266 kommunerna och 130 huvudmän ansökt om 250 miljoner och 118 miljoner kommer att betalas ut.
  • Källa: Skolverket

    ANNONS