Enligt Aino Gröndahl på RFSL, offentligt biträde för specifikt asylsökande HBTQ-personer, är det inte ovanligt att de inte vågar berätta om sin läggning från början.
– De flesta har flytt från länder där hbtq-personer kriminaliseras och kulturer där detta är extremt tabubelagt. Varje yttring angående det är helt förbjudet. Det är vanligt att deras egen familj är hotet, och att de till exempel riskerar våld och hot i hederns namn, säger hon.
"Finns fördomar"
Efter ett utvisningsbeslut kan en asylsökande ansöka om verkställighetshinder och åberopa nya skäl som den inte angivit tidigare. För att Migrationsverket ska godta detta krävs dock att personen har en "giltig ursäkt" för att de inte berättat tidigare. Enligt verkets egna riktlinjer och EU-rätten ska dock HBTQ-personer generellt sett anses ha en giltig ursäkt för detta. Det får inte användas som ensam grund för att ifrågasätta en HBTQ-flyktings trovärdighet.
– Men det används fortfarande emot dem. Och de bedömningar som görs är ofta subjektiva och inte rättssäkra. Vissa handläggare har föreställningar om hur en homosexuell person ser ut, beter sig och pratar. Det ser vi bland hundratals avslag i dag, säger Aino Gröndahl.
Migrationsverket: Går att överklaga
Men Migrationsverket håller inte med om besluten skulle vara rättsosäkra. Verket påpekar att besluten går att överklaga.
– En viktig del av rättssäkerheten är att Migrationsverkets beslut går att överklaga till migrationsdomstolarna. Förra året var det cirka fem procent av alla överklagade asylärenden som ändrades i domstol, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
Han kan samtidigt inte svara på hur bedömningarna ser ut i dag när det gäller specifikt hbtq-relaterade ärenden.
– Just nu pågår en uppföljning av hbtq-ärenden. När den uppföljningen är färdig kommer vi att veta mer om hur kvaliteten i dessa ärenden ser ut, säger Pierre Karatzian.
