Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180721-skolval-719792_se.bhn_1.jpg
Nu tillsätter regeringen en ny utredning i ett försök att få bukt med segregationen i skolan. Arkivbild.

Segregationen i skolan under lupp

Bara elever med svensk bakgrund i vissa skolor – och elever med utländsk bakgrund i andra. Och bättre betyg på skolor i välbeställda områden. Nu tillsätter regeringen en ny utredning i ett försök att få bukt med segregationen i skolan.

- Det är att orättvist, det är klart att det blir fel om det finns skolor där man i princip ställer sig i kö redan på BB, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Segregationen i skolan har ökat under 2000-talet. Elever har blivit alltmer uppdelade utifrån socioekonomisk bakgrund och varifrån de kommer rent geografiskt. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått en större betydelse för elevernas betyg, visar en tidigare rapport från Skolverket.

Nu tillsätts en ny utredning som sätter skolvalet under lupp – med syfte att få systemet mer jämlikt i grundskola och förskola.

Även skillnaderna när det gäller resurstilldelningen till olika skolor får kommer att kartläggas, eftersom skillnaderna mellan olika kommuner är för stora, enligt Fridolin. Staten har tillfört pengar och nästa steg blir tydligare regler, något som utredningen också ska titta på, säger han.

- Nästa steg är ett tydligare regelverk i ansvarsfördelning mellan stat och kommun, säger han och hänvisar till en av de saker som Skolkommissionen tidigare önskat att utredningen ska ta sig an:

- Att man helt enkelt lagstiftar om en miniminivå till resurser till undervisning och elevhälsa, skolans kärnuppdrag.

Fakta: Skolverkets rapport i korthet

TT

• Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrunder har fått en ökad betydelse sedan slutet av 00-talet. Utlandsfödda elever påverkas mest av detta, dels för att deras föräldrar i dag har lägre inkomster och utbildningsnivå, dels för att invandringsåldern har ökat, vilket gör tiden att nå målen i den svenska skolan kortare.

• Eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån vilken socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund de har. Detta ökade som mest från mitten av 00-talet. De senaste åren har utvecklingen sett ut att stanna av.

• Skillnaderna i betygsresultat har ökat. Resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblades mellan 2000 och 2016. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått en större betydelse för hur väl eleverna lyckas.

• Myndigheten har analyserat statistik för samtliga elever i årskurs 9 mellan 1998 och 2016.

Källa: Skolverket (2018)

MEST LÄST