Poliser i Biskopsgården i Göteborg, ett område drabbat av gängrelaterat brottslighet. En hög polisiär närvaro är nödvändig i brottsutsatta områden, men polisens metoder kan leda till ett lägre förtroende för rättsväsende och poliser. Arkivbild.
Poliser i Biskopsgården i Göteborg, ett område drabbat av gängrelaterat brottslighet. En hög polisiär närvaro är nödvändig i brottsutsatta områden, men polisens metoder kan leda till ett lägre förtroende för rättsväsende och poliser. Arkivbild.

Svårt bygga förtroende i utsatta områden

Utsatta områden står inte ut när Brå kartlägger förtroendet för rättsväsendet. Men där finns en verklighet som inte fångas upp av statistiken.

ANNONS
|

Svårare att genomföra ingripanden, svårare att få vittnen att tala, brottsutsatta som inte ens bryr sig om att anmäla. För polisen är förtroende från allmänheten många gånger avgörande, men i områden där utsattheten för grova brott är hög finns ofta en misstro mot polisen.

- Om vi inte har förtroende från allmänheten lägger vi grogrunden för andra att ta den platsen, det kan uppstå parallella samhällen, säger Daniel Neck, kommunpolis på Hisingen i Göteborg.

ANNONS

I en färsk undersökning har Brottsförebyggande rådet (Brå) kartlagt förtroende för rättsstat och polisväsende på lokal nivå. Skillnaderna är stora, men särskilt brottsutsatta områden sticker inte ut i statistiken.

Svårt att nå

Det beror delvis på att de lokalpolisområden som utgör den geografiska grunden för undersökningen ofta innefattar sinsemellan olika områden, men också på att de personer som har lägst förtroende för polisen är svåra att fånga upp.

- I mitt område har vi Torslanda, som är ett lugnt, välmående område, och Biskopsgården där invånarna själva ser det gängrelaterade våldet som det största problemet. Vi är inte lika mycket i Torslanda eftersom vi har så mycket problem i Biskopsgården, men det intressanta är att invånarna i Torslanda ändå har högre förtroende för polisen än de som bor i Biskopsgården, säger Daniel Neck.

Han sätter fingret på ett fenomen som är välkänt bland de kriminologer som forskar på ämnet. Polisens arbete i utsatta områden påverkar allmänhetens förtroende för rättssamhället i två olika riktningar samtidigt.

- Givetvis stärks förtroendet för polisen om man upplever att de gör sitt jobb, men å andra sidan påverkas det negativt om polisen går över sina befogenheter. Främst två saker: Det ena är om man uppfattar att man inte får skydd, det andra är om man blir trakasserad, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, som har gjort studier i stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm efter de uppmärksammade våldsamheterna i området 2013.

ANNONS

Känner sig förföljd

Leandro Schclarek Mulinari doktorerar i samma ämne vid samma universitet och har på uppdrag av Civil Rights Defenders gjort en studie av rasprofilering i svenska förorter. Han har genomfört en stor mängd intervjuer med boende i områden som Rosengård, Husby och Bergsjön.

- Polisen har ett stort problem i dag som är att man inte löser grova våldsbrott. För att göra det måste man ha förtroende från dem man ska skydda, men i mitt material berättar folk om hur de var tio år när de blev stoppade första gången och det lever kvar, säger han.

- Det finns en spännvidd i berättelserna, från grova saker som att poliser använder n-ordet och upplevelser av övervåld, till en allmän känsla av att känna sig förföljd.

Biskopsgården är enligt Daniel Neck det område i Storgöteborg som över tid har haft högst närvaro av polis. Man arbetar aktivt för att förebygga brott och skapa trygghet på allmänna platser, bland annat genom att bekämpa öppen droghandel. Han säger att en misstro mot polisen kan märkas i fråga om mindre allvarlig brottslighet och ordningsstörningar, men vill samtidigt lyfta fram positiva exempel.

ANNONS

- Vi har lyckats med flera stora utredningar som morden på Vår Krog & Bar och mordet vid Sjumilahallen, där det varit avgörande med uppgifter från medborgare. Men våra utredningar tar ofta lång tid och vi når inte riktigt ut med återkopplingen till medborgarna.

TT
Fakta: Förtroende för rättsväsendet

Förtroende för rättsväsendet som helhet 2017, andel av befolkning i procent.

Hela befolkningen

Mycket stort/stort: 44

Varken stort eller litet: 27

Mycket litet/litet: 23

Vet ej: 5

Män

Mycket stort/stort: 41

Varken stort eller litet: 27

Mycket litet/litet: 28

Vet ej: 4

Kvinnor

Mycket stort/stort: 47

Varken stort eller litet: 27

Mycket litet/litet: 28

Vet ej: 4

Svenskfödda med en eller två inrikesfödda föräldrar

Mycket stort/stort: 45

Varken stort eller litet: 27

Mycket litet/litet: 25

Vet ej: 3

Båda föräldrar utrikesfödda

Mycket stort/stort: 37

Varken stort eller litet: 30

Mycket litet/litet: 27

Vet ej: 6

Utrikesfödda

Mycket stort/stort: 43

Varken stort eller litet: 26

Mycket litet/litet: 19

Vet ej: 12

Personer med endast förgymnasial utbildning

Mycket stort/stort: 36

Varken stort eller litet: 30

Mycket litet/litet: 24

Vet ej: 11

Gymnasial utbildning

Mycket stort/stort: 38

Varken stort eller litet: 30

Mycket litet/litet: 28

Vet ej: 4

Eftergymnasial utbildning

Mycket stort/stort: 57

Varken stort eller litet: 23

Mycket litet/litet: 18

Vet ej: 3

Källa: Brå

Fakta: Rasprofilering i Sverige

Det finns inga färska siffror som beskriver rasprofilering i Sverige. Men en nyligen publicerad EU-studie om polisens behandling av muslimska minoriteter ger en fingervisning om svenska förhållanden.

I studien ingår 543 svenskar som identifierar sig som muslimer. Av dem som stoppats av polis under de senaste fem åren kopplar 27 procent samman den senaste kontrollen med ras-/etnisk profilering.

Generellt framgår att svarta muslimer i högre utsträckning blir utsatta för fenomenet än andra.

Källa: European Union Agency For fundamental Rights

ANNONS