Ryxö – ön som glömdes bort

Sedan slutet av 60-talet har Ryxö i Brofjorden varit ett naturreservat, men enligt öns ägare har det gått flera år sedan kommunen gjorde något åt den. Bohusläningen åkte dit för att se hur det var ställt med ön.

ANNONS
|

Det är en stilla höstförmiddag när vi ger oss ut från fastlandet i en liten snipa. Vattnet är spegelblankt och solen bryter nästan genom molntäcket. I båten sitter Ulf Helgesson som äger Ryxö sedan 30 år tillbaka, vid rodret står Lars Fischer som hjälpt Ulf med jakt och skötsel av ön de senaste åren.

Efter bara någon minut är vi framme vid ön som ligger inkilad mellan fastlandet i Brofjorden, men innan vi går i land får vi en rundtur sjövägen.

Trots att Ryxö bara är en dryg kilometer bred och 1 200 meter lång varierar utseendet stort. På den södra delen är det klipporna som dominerar. På sina håll störtar de 10-15 meter rakt ner i vattnet. När vi svänger upp på den västra sidan blir det mindre dramatiskt och mjukare rundning på klipporna. Här är en populär ankringsplats och på sommaren samlas badgäster på hällarna.

ANNONS

För Ulf Helgesson är varje del av ön välbekant. Innan han ägde den har den ägts av hans farfar och ända sedan han var barn har han spenderat mycket tid på ön.

– Jag har varit här i över 70 år. När vi var småpojkar hade vi en masonitbåt som vi rodde över med varje dag. Sedan sprang vi omkring och slog upp ett tält och övernattade, berättar han när vi rundar öns norra udde.

På östra sidan av ön är det grundare. Här går skogen nästan ända ner till vattnet och träden i gult, grönt och mörkrött speglas i vattenytan. På en klippa sitter en flock hägrar helt stilla innan båten kommer för nära och de breder ut sina vingar.

Det var just variationen och det rika naturlivet som angavs som orsaker till att Ryxö blev ett naturreservat 1968. I beslutet från Länsstyrelsen står det att ”ön är uppskattad för sin naturskönhet” och den beskrivs som ett bohusländskt landskap i miniatyr. För att ”bevara Ryxös natur och säkerhetsställa ön för allmänhetens friluftsliv” valde man att göra den till ett naturreservat. En skötselplan gjordes upp där det fastslogs vad som behövde göras för att ta hand om reservatet och Lysekils kommun utsågs till förvaltare. Anledningen att vi nu är på väg ut till ön är för att Ulf menar att naturreservatet inte blivit skött på flera år.

ANNONS

– Det kanske inte är så lätt att se för de som inte varit här för 50 år sedan, men jag ser det, säger han och får medhåll av Lars Fischer.

– Det har verkligen vuxit igen på ön.

Vi går i land på en av öns två bryggor och stöter direkt på en informationsskylt och karta över naturreservatet. Att säga att den har några år på nacken är ingen överdrift. Sol, väder och vind har blekt skylten och den är täckt av grön beläggning.

Ulf berättar att ön genom åren haft många besökare.

– Tidigare hade vi en brevlåda med en gästbok i, och den var det många som skrev i, säger han medan vi vandrar in mot skogsbrynet.

Efter bara några hundra meter kommer vi fram till en av öns historiska platser. Nu är det bara några fundament som skvallrar om forna tiders utseende på platsen, men under 30-talet var här en rejäl dansbana under de stora trädkronorna.

Ett stenkast bort ligger resterna från en liten kiosk där det serverades kaffe under kvällarna.

– Det var stenhuggarna som ordnade med den här. På helgerna skeppade de ut folk hit. Här skulle vi ha varit för 80 år sedan, säger Ulf.

ANNONS

Vi fortsätter genom skogen som på allvar tagit sig an höstens färger. En del löv har redan hunnit gulna och falla till marken. Stundtals är det snårigt att ta sig fram, här och var ligger det grenar och pinnar över stigen och på några ställen till och med hela stockar. Längs stranden och i skogen ligger det också en del plastskräp som flutit i land på ön.

Den senaste skötselplanen för Ryxö naturreservat upprättades 1989. Där slåss det fast att kommunen ska ansvara för städning och underhåll på ön. Bland annat ska man gallra och röja i hagmarker och restaurera de befintliga diken som finns. Enligt Ulf Helgesson har väldigt lite av det gjorts på flera decennier. När han har påvisat det för kommunen har han mötts av svaret att det saknats medel för åtgärderna.

– De har sagt att det inte finns några pengar till att göra det, men då borde de inte ha gjort ön till ett naturreservat från början, säger han.

På den norra delen av ön sträcker sig ett bälte av ängsmark tvärsöver, från västra till östra sidan. Här odlade de torpare som förut bebodde ön mat för att överleva, nu är det betsdjur som livnär sig på gräset. Sommartid betar en flock kor på ön och året om bebos den av ett 30-tal mufflonfår.

ANNONS

På andra sidan ängsmarken är det ekträd som dominerar. Ståtliga sträcker sig kronorna mot skyn och skuggar marken där några mufflonfår står ostört och betar. Så fort vi närmar oss försvinner de förvildade fåren snabbt iväg. På några av ekarna syns det att skogen runt omkring tillåtits växa upp. De nedre grenarna har dött i brist på ljus eftersom yngre, mer snabbväxande träd skuggat ekarnas blad.

När jag frågar Ulf vad han vill att kommunen ska göra på ön får jag ett snabbt svar.

– Nummer ett är gräva diken, slå gräset och ta ner en del träd som skuggar ek och lind. Sedan är det ju att röja stigar men det är inte så dramatiskt, det gör djuren ganska bra redan nu. De hade också kunnat sätta upp skyltar som berättar vilka som bodde här förr och lite om öns historia.

I Lysekils kommun har man i nuläget ingen som är ansvarig för kommunens naturreservat. Den som tidigare hade ansvaret gick i pension i våras och hans ersättare är för tillfället sjukskriven. Kommunens samhällsbyggnadschef Marie-Louise Bergqvist vill inte bemöta kritiken om Ryxö eftersom hon själv inte varit ute i naturreservatet och fått en bild av hur det ser ut, men hon menar att det rent allmänt finns mer kommunen kan göra för sina reservat.

ANNONS

– Vi kan säkert göra ännu mer för att ta hand om våra naturreservat, säger hon.

Framför allt är det pengar som saknats. Kommunen har genom åren fått bidrag från staten för att sköta naturreservaten, men för några år sedan försvann det helt och när det sedan kom tillbaka var det en betydligt mindre summa.

– När bidraget sänktes minskade också självklart vår förmåga, säger Marie-Louise Bergqvist.

Hon berättar också att det finns planer i kommunen att lämna över skötselansvaret för en del av sina reservat, bland annat Ryxö, till länsstyrelsen.

– Naturreservaten ska naturligtvis skötas på bästa möjliga sätt och vi tror att länsstyrelsen i visa fall kan göra det bättre än oss. Dels för att de har större erfarenhet av skötsel än oss och dels för att de har större möjlighet att samordna insatser, säger Marie-Louise Bergqvist.

Besviken. Ulf Helgesson menar att kommunen inte tagit hand om naturreservatet på flera år, trots att de har ansvaret för att sköta reservatet.

Fakta: Naturreservat

  • Både länsstyrelsen och kommuner kan besluta om att bilda nya naturreservat. Oftast är det de som beslutat om naturreservatet som har hand om skötseln av det.
  • För varje naturreservat ska en skötselplan upprättas där det anges hur reservatet ska tas hand om.
  • I Bohuslän har Västkuststiftelsen fått i uppdrag av länsstyrelsen att ta hand om skötseln av de flesta naturreservaten, men i några kommuner är det i stället kommunen själv som har skötselansvaret.
  • Källa: Naturvårdsverket

    ANNONS