Janne Hellberg, räkfiskare på Resö är stolt, glad och förhoppningsfull. Två och ett halvt års idogt arbete för att utveckla trålarnas möjlighet att sortera bort småräka har gett överväldigande resultat.
– Vi kan ta bort mellan 80 och 90 procent av de minsta räkorna, lusen, och upp till 70 procent av råräkan, säger Janne Hellberg.
Det är förändringar av trålarna som gör denna sortering möjlig. För fiskarna innebär det att de kan ställa in trålarnas galler och maskstorlek så att de i stort sett kan styra sammansättningen av fångsten så som de vill.
– För oss som är småskaliga räkfiskare med små kvoter betyder det att vår fångst blir mycket mer värd när vi kan ta upp den som kokräka. Det blir ett litet tapp av kokräka, men det är försvinnande litet, säger Janne Hellberg.
– Det är ett otroligt resultat. Jag kan knappt tro att det är sant.
Men en svit provfiskningar säger att det faktiskt är sant. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har redan jämfört teoretiska mätningar för vilka räkstorlekar som kan tas upp och inte utifrån skisser av trålen med de resultat Hellberg redovisat. Siffrorna stämmer. Nu ska forskarna med ut på båten under två januariveckor strax efter årsskiftet för att verifiera resultatet.
Sedan är det fritt fram för andra att skaffa samma utrustning. Trålen är utvecklad i samarbete mellan Hellberg och trålverkstaden Norden på Smögen och där är man redo att sälja de nya trålvarianterna så snart SLU sagt sitt.
– Närmare en optimal selektering än detta kan vi inte komma, säger Sixten Söderberg vid trålverkstaden.
Lösningen ligger i att trålen förses med utbytbara galler i olika storlekar som kan kombineras med olika maskstorlekar, vilket gör att fiskarna kan välja storlek på vilka räkor de tar upp.
– Det här innebär vinst på flera ställen. Fiskaren slipper få upp olönsam småräka. Bränsleförbrukningen sjunker också, eftersom vattenmotståndet i trålen blir mindre.
– Bestånden i haven vinner på det här och på land blir det vinst i form av mindre utsläpp.
Kan fiskarna via trålens inställningar välja vilka räkstorlekar de lägger sin kvot på försvinner incitamentet för så kallade utkast, det vill säga att små olönsamma räkor kastas tillbaka i havet. Det är dålig kontroll och misstanke om utkast av småräka som ligger bakom Världsnaturfondens beslut att föra upp Nordsjöräkan som rödlistad i sin konsumentguide.
