Fullsatt. Plenisalen i Bohusläns Museum har 150 stolar men närmare två hundra personer kom för att lyssna till avloppsseminariet.
Fullsatt. Plenisalen i Bohusläns Museum har 150 stolar men närmare två hundra personer kom för att lyssna till avloppsseminariet.

Avloppsfrågan väckte ett rekordintresse

Hur ska slammet från avloppsreningsverk hanteras? Är det rättvist att enskilda fastighetsägare på landet tvingas bygga om avloppsläggningar för stora belopp? Frågorna drog fullt hus när de skulle penetreras i Bohusläns Museum på torsdagskvällen.

ANNONS
|

Arrangörerna C och Vuxenskolan hade samlat föredragshållare med stor kompetens. Stämningen i publiken var laddad, när Torsten Torstensson inledde kvällen med bland annat orden: Ska vi sprida fekalier på vår åkermark trots att vi inte vet om de innehåller hormoner, bakterier, opiater, dioxiner med mera och trots att Kemikalieinspektionen säger nej?

Uddevalla kommuns miljöchef, Martin Kihlstrand, berättade om "Uddevallamodellen" som i korthet går ut på att avlopp samlas i slutna tankar, att man tillsätter Urea som sätter igång en kemisk process som dödar bakterierna. Därefter vill man sprida förhoppningsvis rent slam på åkermark och på så sätt få till ett fungerande kretslopp.

ANNONS

Men LRF, C och en hel del bönder ställer sig frågande till modellen. Många menar att man inte kan vara säker på att slammet är rent.

Professorn i kemi och bioteknik vid Chalmers, Göran Pettersson, varnade under kvällen för 10 000 enskilda ämnen som kommer ut i toaavloppen och i värsta fall samverkar till men för mänskligheten. Han förespråkar avloppsförbränning och ifrågasätter avloppsslam på åkermark.

Björn Vinnerås som är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet menar att mängden antibiotika i vanligt avloppsslam är ett litet problem och att det stora bekymret är naturgödsel från djur. Det beror på att djur behandlas med så mycket antibiotika. Han slog på kvällen också fast att man får i sig mycket mer kemikalier genom att dricka varnligt vatten, än när man äter grödor producerade av lantbruket.

– Koncentrationen av läkemedelsrester är mer än 1000 gånger så hög i dricksvatten som i jordbruksmark, hävdade Vinnerås.

Men hur ska miljön och förlängningen vi själva skyddas mot förgiftning på lång sikt? Frågan blev ännu tydligare sedan Havs. Vattenmyndighetens utredare, Margareta Lundin Unger berättar om att det bland 700 000 enskilda avloppsanläggningar finns 18 000 olagliga som man befarar kan läcka till miljön.

Sedan slog lantmästare Per-Åke Sahlberg till med uppgiften att 4 procent av Göteborgs avlopp (från kommunens reningsverk) rinner orenat ut i Göta älv som också är stadens dricksvattentäkt.

ANNONS

– Men man bedriver häxjakt på enskilda små avlopp, sade han och fick en applåd av publiken.

ANNONS