Generellt ses en nedgång i barnafödandet i Sverige sedan 2010. Men fruktsamheten varierar mellan olika kommuner. I Lund födde kvinnorna 1,34 barn i snitt förra året medan Gagnefkvinnorna fick 2,69 barn var. Det visar den statistik om fruktsamhetstalet som tagits fram av Statistiska centralbyrån.
I Munkedal föddes under 2017 i snitt 2,13 barn per kvinna, att jämföra med rikssnittet 1,78. I hela Bohuslän är det bara på Orust, samt i storstadskommunerna Mölndal och Göteborg, som kvinnornas fruktsamhetstal hamnar under det svenska genomsnittet.
Men statistiken om fruktsamhetstalet får inte tolkas bokstavligt påpekar Johan Tollebrant, demograf på SCB:
– Att kvinnor i Lund födde färre barn än genomsnittet har säkerligen att göra med att många i Lund är studenter och är där för att studera, säger han.
En annan faktor som kan påverka statistiken om kvinnors fruktsamhet ett visst år är tillgången på bostäder och vilken sorts bostäder det finns att tillgå.
Tillgång på bostäder
– Att kvinnor i ett område med många ettor skaffade färre barn 2017 betyder ju inte att de aldrig skaffar barn, de gör det bara inte där och då. Har det byggts ett nytt radhusområde på en mindre ort kan det också få genomslag i statistiken, eftersom människor ofta flyttar till sådana områden när de bildar familj, säger Johan Tollebrant.
Ålder spelar också roll. Enligt analytiker Karin Althoff, som arbetar med befolkningsprognoser för Västra Götaland, är tendensen att kvinnor allt senare skaffar sitt första barn.
– Den genomsnittliga förstföderskan har blivit äldre för varje generation sedan fyrtiotalet. Även 80- och 90-talisterna följer trenden. Detta kan innebära att man kanske inte hinner få så många barn, eller att man sent upptäcker att man inte kan få barn alls, säger hon.
Utbildning är bara en av de faktorer som påverkar barnafödandet.
– Exempelvis tycks det som om högutbildade kvinnor som studerat i fyra år eller mer år skaffar fler barn än de högutbildade kvinnor som studerat i tre år. Utomeuropeiska kvinnor uppvisar också ofta ett högre födelsetal.
Nittiotalisterna föder nu
Fruktsamhetstalet i statistiken visar på benägenheten att föda barn ett visst år och anger det antal barn som kvinnor skulle få om fruktsamheten förblev densamma som det år beräkningen gäller.
– Först efteråt när dessa kvinnor inte längre är i fertil ålder kan man se hur många barn de egentligen fött, säger Karin Althoff.
Barnafödandet i Sverige minskar men ligger ändå på en relativt hög nivå.
– Många i de stora barnkullar som föddes i början på nittiotalet är nu i rätt ålder för att föda, säger Karin Althoff.
Fruktsamhetstal 2015, 2016 och 2017
Orust 1,92, 1,83, 1,73
Sotenäs 2,0 1,46, 2,04
Munkedal 2,07, 1,95 2,13
Tanum 1,92, 2,13, 2,12
Färgelanda 1,98, 2,18, 1,95
Lysekil 1,72, 2,0, 1,95
Uddevalla 1,95, 1,95, 1,99
Källa: SCB
