Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Image - 1
Mathjälp. Lena Röström är kurator på NU-sjukvårdens ätstörningsenhet i Uddevalla. Hit kommer barn och ungdomar från hela NU-sjukvårdens upptagningsområde som drabbats av ätstörningar, och de senaste åren har patienterna blivit yngre och yngre.

Fler unga drabbas av ätstörningar

Ätstörningar som anorexia och bulimi kryper ner i åldrarna och till ätstörningsenheten på Uddevalla sjukhus kommer barn från hela NU-sjukvårdens upptagningsområde. – Den yngsta som fått hjälp hos oss har varit elva år, säger kurator Lena Röström.

Var femte tjej har haft någon typ av ätstörning det senaste året enligt en undersökning från Rädda Barnen. Ett växande antal fall av anorexi hos barn och yngre tonåringar har också rapporterats de senaste åren. Ibland handlar det om barn så unga som nio år. Att det ser ut så här märker även kliniken i Uddevalla.

– Generellt är det vanligast att drabbas av ätstörningar mellan 14 och 16 år men vi har sett under ett antal år att det gått längre ner i åldrarna. Den yngsta vi har haft har varit elva år, säger Lena Röström.

Är man så ung som elva år är föräldrar och familjen runt omkring den sjuka mycket viktig.

– Det är klar skillnad om man är elva eller 17 år när man får en ätstörning. Den som är elva är mycket mer beroende av sina föräldrar, så de är de viktigaste personerna för att den sjuka ska kunna vända sitt beteende. Men oavsett ålder så är ätstörningsproblem svåra problem att handskas med på egen hand, och man behöver alltid en stöttande och förstående omgivning.

Lena pekar på flera faktorer som spelar in för att unga och barn utvecklar en ätstörning.

– Det är multifaktoriellt, alltså flera orsaker som kan ligga bakom. Dels kan det finnas en ärftlig faktor men även media har stor del i detta, och fixeringen vid att vi ska vara smala och hälsosamma. Yngre nås också av det budskapet och är man i tonåren, med allt vad det innebär, finns alltid en risk att utveckla någon typ av ätstörning.

Ätstörningskliniken i Uddevalla är en specialistenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Här har man samlat all kompetens och det är också hit man i första hand vänder sig om man själv har en ätstörning eller om man misstänker att någon i ens närhet har drabbats. Ett första steg är att man kallas till ett besök med sina föräldrar.

– Det är ett bedömningssamtal där även en somatisk kontroll ingår vilket betyder att barnmedicin undersöker kroppen, längd och viktkurvor. Man får också träffa en dietist och prata om hur man ska äta. Egentligen finns ingen färdig behandling utan vi anpassar utifrån individen, säger Lena.

Lena beskriver att förloppet att utveckla en ätstörning kan gå snabbt.

– Till en början kan det vara väldigt oskyldigt och en önskan att må bättre, och omgivningen kan vara positiv till detta. Många stannar vid det hälsosamma ätandet men för några går det inte. För en del blir det ett tvång med träning och kost, det tar över hela ens liv tills man inte har kontroll över det själv. Många som är eller har varit sjuka beskriver det som ett fängelse.

Som förälder eller anhörig kan det vara lätt att anklaga sig själv för att man inte förstått. Men sjukdomen är lömsk och smyger sig på.

– Man ska vara uppmärksam på om barnet eller tonåringen börjar dra sig undan kompisar, om intressen försvinner och allt fokus ligger på mat och träning eller om den sjuka börjar plocka bort livsmedel från tallriken. Ofta blir den som har en ätstörning frusen, håglös, trött och går ner i vikt.

Det kan vara svårt att prata med någon som man misstänker har en ätstörning.

– Ofta får man svaret att det inte är något problem. Men den växer i det tysta. Som förälder är det viktigt att styra upp maten och middagarna. Det bästa är om familjen äter middag tillsammans, men jag vet att det är svårt med alla aktiviteter på olika håll. Detta är något som ätstörningen drar nytta av, ofta säger man att man ätit hos någon kompis eller på stan.

Behandlingstiden är olika beroende på hur långt sjukdomsförloppet gått, men ju tidigare man får vård desto bättre.

– Till oss kommer det cirka 40–50 nya patienter per år. Sedan har vi ett antal pågående patienter som är under behandling, säger Lena.

Blir man frisk från sin ätstörning?

– Ja, du behöver inte vara sjuk hela livet, det går att bli frisk. Sedan brukar jag skilja på frisk och fri. Frisk kan man vara i kroppen och fri kan man bli från de tvingande tankarna och det kan ta olika lång tid men det går.

Om du vill ha hjälp med ditt beteende kring mat eller känner någon som du misstänker har en ätstörning kan du kontakta NU-sjukvårdens ätstörningsenhet för barn och unga.

Telefonnummer: 010-435 19 10

MEST LÄST