Väckarklocka. Modesvängningarna är stora och vi förbrukar kläder i allt snabbare takt. Tvärtemot vad man kan tro är det inte lönsamt för klädindustrin heller.
Väckarklocka. Modesvängningarna är stora och vi förbrukar kläder i allt snabbare takt. Tvärtemot vad man kan tro är det inte lönsamt för klädindustrin heller.

Klädkedjorna nyfikna på återbruk

Återbruk börjar bli stort även inom konfektionsindustrin. Textilhögskolan i Borås driver flera projekt där företagen inspireras att tänka nytt - som att förse nya plagg med utbytbara detaljer för att öka livslängden.

ANNONS
|

Vi köper 13 kilo kläder per år och person och slänger i genomsnitt åtta kilo per år. En förlust för alla, inte minst för miljön. Men det gör också att intresset för återanvändning ökar.

Anna-Karin Reis är en av flera som arbetar med projekt riktade mot näringslivet.

Ett av projekten är Retextile eller Redesign.

– Det handlar om hållbart tänkande kring textil användning och om cirkulära ekonomier, det vill säga att det som någon tycker är skräp blir resurser för någon annan, säger Anna-Karin Reis och ger ett exempel:

– Man kan redan från början designa ett plagg där du kanske har en lös ficka eller krage och så byter du den varje år och så har du ett nytt plagg.

ANNONS

Ett annat exempel är klädkedjan Lindex som uppgraderade ett parti svårsålda jeans. Där gjorde man en ny produkt, skar ner jeansen och gjorde en kimono och en väska av dem istället.

– På andra jeans gjorde vi ett tryck, klippte av dem nedtill och fransade lite, och de sålde bra.

Kapp-Ahl har också hållbarhetsprojekt liksom H&M med flera. Och fler är på gång, det ligger i tiden, säger Anna-Karin Reis.

– Den stora grejen i konfektionsbranschen är att man har så långa ledtider att man överproducerar, att hitta det rätta som folk vill ha är inte lätt och en del produkter blir inte rätt och det var de produkterna som vi använde i vårt arbete.

Hur kan det vara lönsamt för tillverkarna?

– De får givetvis en kostnad men jämfört med att de får rea ut varan för ingenting, är det lönsamt.

I Borås planeras också ett Textile Fashion Center, en samlingsplats med utrustning och teknisk expertis som kan hjälpa till, för privatpersoner och företag som vill testa sina ideér.

Hur är kvalitén på konfektionen idag?

– Vissa saker har blivit bättre, som helpolyester jämfört med för 20 år sedan. Samtidigt finns det tyger där snabbare tillverkningsprocesser gör att plagget inte håller lika länge idag. Modet är väldigt snabbt idag och mycket av det är lite sämre. Man har inte ens säsonger längre utan det är åtta-tio släpp per år.

ANNONS

Flertalet konfektionsföretag som tillverkar utomlands gör det i Asien.

Det betyder, säger Anna-Karin Reis, att företaget skickar en lista på viktiga mått till tillverkaren, på önskade kvaliteér och tyger och en skiss över hur plagget ska se ut.

– Nu vill man ha mer kontroll och då finns dataprogram för mönsterkonstruktion där man kan göra tredimensionella bilder och mönster som hängs på en så kallad avatar. Då kan man se balansen i plagget och rätta till fel innan det blir ett fysiskt plagg.

– Då kan man faktiskt börja göra mer mönster hemifrån Sverige och så är det bara sömnaden som görs någon annanstans. Då får vi inte hem plagg som inte är bra, vilket händer ibland. Och man kan korta ledtiderna så att plaggen levereras när det fortfarande är modernt.

– I vissa butiker kan det komma leda till att man kan köpa sitt plagg innan det är gjort.

ANNONS