Ni har nog inte missat historien om hur Aina Simonsson först letade efter hjärtat tillsammans med Louise vid en gatukorsning i centrum. Utan resultat. Ett par dagar senare gick Aina förbi sama plats och plötsligt såg hon att smycket låg där. Men vem Louise var visste hon inte då och gick ut med en efterlysning på facebook.
–Det var en vän till mig som delade den efterlysningen och när jag såg att det handlade om guldhjärtat bara skrek jag rakt ut, säger Louise Magnusson, 24 år.
Hjärtat var en doppresent, och det var tack vare pojkvännen som Louise hade plockat fram det hemma hos sin mamma.
–På julafton sa han att vi skulle gå ner till stranden och dricka glögg. Men där väntade både min och hans familj. Han tog fram ett litet kuvert och frågade om jag ville förlova mig. Så klart jag sa ja!
Men eftersom Louise bara hade silversmycken, åkte hon hem till mamma och hämtade guldhjärtat som matchade ringen bättre.
Hjärtat tappade hon när hon skulle trä på det efter att ha varit på massage
Lika glad som Louise blev, lika glad är Aina.
–Jaa, jag är så glad för hennes skull. Ett dophjärta är en speciell sak och ingenting som går att ersätta, säger hon.
Så slutet gott, allting gott. Tack vare godhjärtade människor som Aina och alla andra som bidrog till att de hamnade där det hör hemma.
