Bohusläningen firar 140 år. Någon som har en lång historia med lokaltidningen är Gunvor Lindberg i Skredsviks Bua.
– Farfar var visserligen en tid i Göteborg och hade med sig GP när han flyttade hem igen. Sedan hade han både GP och Bohusläningen, så man kan väl säga att man uppfostrades till att läsa lokaltidning, säger Gunvor Lindberg, 80, och bläddrar i tidningen som damp i lådan vid femtiden i morse.
Gillar ny teknik
Då har mannen i familjen, Bengt Bengtsson, redan läst tidningen på sin läsplatta.
– Det är inte så att jag inte tycker om att läsa i papperstidningen. Men vi vill båda ha nyheterna till morgonkaffet. Då blir det plattan för mig, konstaterar han.
Inte heller Gunvor backar för att ta till sig en del av den nya tekniken, utan läser också en hel del digitalt.
– Men i vår ålder vill man helst ha en papperstidning att hålla i till kaffet. Det är ett måste, lägger Gunvor Lindberg till.
Hon började prenumerera på tidningen 1958 och har aldrig slutat.
– Det året gifte jag mig. Därför kommer jag ihåg det. Pappa hade Bohusläningen så länge han levde. Vi har haft jordbruket här i Bua i 11 generationer, även när pappa satt i riksdagen som liberal, eller folkpartist som det hette förr, mellan 1965 - 73.
Aktiv i politiken
Riksdagsledamoten Henry Berndtsson var engagerad i bland annat jordbruks- och fiskepolitik samt trafikfrågor. Han är omskriven i Bohusläningen från den tiden. Själv var Gunvor Lindberg, också som liberal, aktiv i både kommunpolitiken i Skredsvik/Uddevalla kommuner och i gamla Bohuslandstinget under många år.
Hon vittnar om lokalpressens betydelse för det politiska samtalet.
– Hemma var tidningen grunden för dagliga samtal om samhällsfrågor. Det är den i viss mån även i dag, även om vi inte är lika aktiva i samhällsbygget som förr.
Medielandskapet har förändrat sig, konstaterar hon och lägger till att det tar tid att vänja sig vid teknikförändringarna. Men Gunvor har konto på Bohusläningen och läser därmed Bohusläningen både digitalt och i print - som det kallas i tidningskretsar nu för tiden, när man menar papperstidningen.
– Tiden går. Tekniken förändrar vanorna. Men jag tycker om att läsa om bygden där jag bor.
Nu hoppas Gunvor Lindberg och Bengt Bengtsson på fler reportage från bygden. Båda intygar att innehållet är viktigare än publiceringsformen.
– Skriv det du. Man kan inte kämpa emot alla förändringar. Men skriv att jag tycker bäst om papperstidningen, säger Gunvor Lindberg.
