Susar in i en framtid full av drönare

Det surrar rejält när drönaren lyfter från marken och susar i väg över Uddevalla. Om man blundar låter det som en förväxt geting som intensivt slår sina vingar.

– Känner ni vinddraget? ropar Johan Johansson och ler.

Nytta förenat med nöje. Så kan man sammanfatta Johan Johansson relation till drönaren. I ett och ett halvt år har han använt farkosten i sitt yrke som fotograf. Mestadels använder han den för att fotografera hus och lägenheter från ovan - bilder som sedan används av mäklare vid fastighetsförsäljning. Men han utför också andra uppdrag via sitt Uddevallabaserade företag U-Town Media.

– Det roligaste jobbet jag har filmat med drönare var nog när jag och en kollega gjorde en reklamfilm för den nya Volvomodellen. En annan gång filmade jag en flygande helikopter, vilket ställde höga krav på precisionen, berättar Johan och tittar på den hovrande drönaren.

Drönaren - som fram tills nu mest förknippats med busflygning och skojfilmning - går med snabb takt mot att bli användbar teknik inom många områden. Räddningstjänsten använder drönare försedda med värmekameror för att hitta försvunna personer och kartlägga gräs- och skogsbränder.

I Stenungsund har räddningstjänstens två drönare som använts flitigt de senaste åren.

I Rwanda används dem för att leverera medicin till otillgängliga platser och det finns planer på att använda drönare i allt från varuleveranser till akutsjukvård.

Fantasin sätter gränsen när forskare nu runt om i världen utreder nya möjliga användningsområden. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, leder ett projekt där man utreder hur drönare kan användas inom jordbruket.

– Vi vet redan nu att man kan använda drönare för att få en god översikt över odlingar. Nu driver vi ett forskningsprojekt som går ut på att med hjälp av sensorer avläsa olika färgspektra på odlingar. På det sättet kan vi avläsa hur det växer på olika platser, säger Jörgen Holmén, lektor Naturbruksskolan Sötåsen.

LÄS OCKSÅ: Lagar och regler för drönare

Genom att se vart det växer bra - och mindre bra - kan man sedan öka precisionen i användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel, och minska läckagen ut i naturen.

Koncentrationen är på topp när Johan flyger drönaren upp längst med Brattåsverkets skorsten på Skansberget. I handen har han en kontroll kopplad till sin iPad. I displayen ser han vad drönaren filmar just nu, samt information om position och batterimängd. En mängd tekniska hjälpmedel gör att han kan hålla kontroll på den 3 kg tunga farkosten.

– Drönaren har kontakt med flera satelliter. Via GPS kan jag ställa in en punkt som drönaren utgår ifrån. Med ett knapptryck flyger den automatisk tillbaka och står stilla på exakt rätt ställe i luften, berättar han.

Johan har flera tillstånd för att flyga och fotografera från luften. Ett tillstånd är från Transportstyrelsen och ger honom tillåtelse att använda drönaren i kommersiell verksamhet. Han har också ett tillstånd från Försvarsmakten som ger honom tillåtelse att sprida flygbilder. Sedan första maj i år är det dock Lantmäteriet som godkänner spridning av bilder tagna från luften. Vissa är skeptiska till utvecklingen av drönare och menar att de kan vara farliga och inskränka vår integritet. Johan Johansson menar att det gäller att vara försiktig.

– Man ska veta vad man håller på med. Vissa drönare är väldigt lätta leksaker, men min väger 3 kg. Jag rekommenderar alla att läsa instruktionsboken och kolla på någon instruktionsvideo. I början är det bra om man håller sig till stora fält så man inte skadar någon eller något, säger han.

Oskar Hvass