Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/6
ANNONS ▼

Tryggare vardag med ny teknik

– I kväll är det Josefin som kommer till dig. Innan Andrea Ärlsjö från hemtjänsten lämnar Margot Uddén, 90, tar hon fram mobilen och så får Margot se en bild på vem som kommer från hemtjänsten nästa gång.

Det tycker Margot är jättebra.

– Man känner sig trygg när man får veta vem som kommer, säger hon.

Margot Uddén har hemtjänst tre gånger om dagen och nu sitter vi vid hennes köksbord i lägenheten på Hedegärde, tillsammans med Ulrika Olsson som är enhetschef.

Margot och Andrea känner varandra väl och trivs gott med varandra. Men ibland måste det komma in vikarier och då kan det bli många och även obekanta personer. Massor av personer, säger Margot.

– Förut sade vi namnet på den som skulle komma men det är lättare när vi kan visa en bild, säger Andrea.

En bild i mobilen är en del av det som kallas välfärdsteknologi. Det kommer stort över hela landet och består av många olika delar, som vi ska berätta om nu.

Uddevalla kommun är inget undantag, här är man i full färd med att försöka ta till sig de fördelar som den digitala tekniken kan ge inom vård och omsorg.

Det var därför som hemtjänstgruppen i Hedegärde som Andrea tillhör, fick frågan om de ville vara med i ett innovationsprojekt via SKL, Sveriges kommuner och landsting. Det ville de och resultatet blev idén om en bild i mobilen, en lösning som de kan vara först i Sverige med.

För inga pengar alls och med bara några knapptryckningar har deras genialiskt enkla idé ökat tryggheten för vårdtagarna betydligt.

Andrea berättar hur det gick till:

– Vårt mål var trygghet och delaktighet i hemmet. För att göra historien kort så lämnade vi ut varsin dagbok till åtta vårdtagare som fick skriva i den i två veckor. Utifrån dagböckerna stod det klart att vårdtagarens trygghet handlar om vem som kommer på nästa besök.

Även om personalen alltid sade namnet på personen var det inte lätt att hålla isär alla och veta vem som var vem. Och ibland var det nya personer som de aldrig hade träffat förut.

– Det var då vi kom på att vi skulle visa en bild i mobilen på vem som kommer.

Sagt och gjort. All ordinarie personal och återkommande vikarier fotograferades och bilderna lades i en dropbox, en digital lagringsplats, som personalen var uppkopplad till via mobilen.

Än så länge är det bara hemtjänsten på Hedegärde som använder bilder.

De är testgrupp tillsammans med sina 60 vårdtagare och Ulrika Olsson, enhetschefen, säger att hon bara har fått positiva reaktioner från övrig personal och deras vårdtagare.

– Att en sådan liten sak kan skapa så mycket trygghet, det är jätteroligt. Målet är att ha en bild på alla vikarier. Inför sommaren, när alla semestervikarier kommer, är det jättebra att ha en bild.

Tro nu inte att kommunerna får välja om de vill satsa på välfärdsteknologi eller inte. Nej, det finns en nationell strategi om E-hälsa som säger att de måste vara delaktiga i den digitala tekniken för landets vårdtagare och brukare.

Senast i december 2017 ska alla kommuner ha presenterat en plan för det.

Enligt Christer Fransson, avdelningschef för socialtjänstens hälso- och sjukvård i Uddevalla, vill kommunledningen att socialtjänsten ska vara "mer på hugget" med digitaliseringen. I dagsläget ligger inte Uddevalla i framkant. Därför jobbas det nu intensivt.

– Vi är inne i slutfasen av planeringen och kommer förmodligen lägga fram en treårsplan i februari, vad som har gjorts, vad som är på gång och vilka överväganden vi har gjort.

En mer omfattande förändring är de digitala dörrlås som snart är färdiginstallerade hos hemtjänstens 1 200 brukare.

Låset är frivilligt men i princip alla tackar ja. Det sitter på insidan bredvid det vanliga nyckellåset som vårdtagaren använder som vanligt.

På flera vård- och omsorgsboenden finns ett annat system där både boende och personal öppnar med hjälp en liten bricka som man till exempel kan ha hängande runt halsen.

Men i hemtjänsten liksom hemsjukvården, trygghetslarmet och nattpatrullen är det återigen telefonen som får göra tjänst. I den har personalen lagt in namnet på alla gruppens vårdtagare. En av dem är Dan Karlsson på Äsperöd som har hemtjänst två gånger om dagen.

När vi kommer hem till Dan står dörren öppen och det är bara att kliva på.

Dan väntar i hallen och Marianne Levin från Tureborgs hemtjänstgrupp möter oss i porten. Här har Dan bott i 42 år.

Det digitala dörrlåset har han haft i snart ett år.

– När jag kommer till Dan ringer jag på och sedan måste jag väcka batteriet i dörrlåset . Det gör jag genom att knacka eller rycka lite i handtaget. Sedan slår jag in min personliga kod i mobilen och så klickar jag på Dans namn och på "lås upp". Sedan gör jag samma sak när jag går och klickar på "lås dörr", säger hon och visar.

Dan tycker att det är OK. Han har gått med på det eftersom det underlättar för personalen.

– Du tycker inte att det är otrevligt då att vi rycker i dörren och det surrar, undrar Marianne.

Nej, det är ingen fara.

– Jag vet ju att det är ni som kommer, så det är inga problem.

Den personliga koden gör det lätt att se vilka som har besökt Dan och på vilka tider.

Att inte behöva använda nycklar är en annan stor fördel eftersom de kan komma i orätta händer, en del vårdtagare kan annars behöva lämna ifrån sig fyra nycklar.

Ytterligare en fördel är tidsvinsten som personalen gör när de redan är ute på fältet och med kort varsel ska besöka någon som de inte var insatta på från början.

– Det är positivt att vi kan hjälpa varandra. Om jag blir färdig tidigare kan jag ringa en kollega och ta något pass för henne. Förut fick jag gå ner till lokalen eller till min kollega och hämta nyckeln. Det här är helt suveränt, kan inte bli bättre, säger Marianne.

Eller om någon larmar via trygghetslarmet. Den som ska åka på larmet behöver inte tänka på nyckeln utan åka direkt dit var de än befinner sig - om det behövs.

I fall att digitallåset krånglar finns det en vanlig nyckel som förvaras på kontoret.

– Om batteriet i dörrlåset är dåligt, larmar det i min mobil och sen i lokalen på Strömstadsvägen, då ska de byta batteri, säger Laila.

Dan skakar på huvudet och skrattar.

– Det är mycket med jordiska.

Han har inte bara ett digitalt dörrlås, han har ett digitalt läkemedelsskåp också som även det hanteras via mobilen. Det finns inte hos så många än utan bara i en mindre testgrupp där Dan ingår.

Tillvägagångssättet är samma som för dörren och personalen måste använda sin personliga kod. På så sätt hoppas man minimera risken för medicinstölder, något som med jämna mellanrum inträffar i alla sjukvårdsmiljöer.

Enda kruxet är att skåpet som kommunen har valt att köpa är ganska dyrt, cirka 6 000 kronor styck. Om försöket permanentas, blir det förmodligen en billigare modell.

GPS i en sula i skorna ingår också i den nya välfärdsteknologin. Eller varför inte i klockan, säger Niclas Jovander, utvecklingsledare inom socialtjänsten.

Målgruppen är dementa och personer som riskerar att gå vilse om de kommer en bit hemifrån. För många är det viktigt att få gå mycket, det lindrar oron som de så ofta känner. En GPS skulle kunna betyda frihet och ett bättre mående.

– Jag tror att det här kan vara framtiden och det här kan vara ett tryggt sätt att ha olåsta dörrar, säger Niclas Jovander.

Det handlar om att dela in ett område i zoner som är kopplade till en GPS. Går personen utanför zonen reagerar GPS:en och det går ett larm till personalen. Zonerna kan vara inne på ett boende eller utanför.

– Tänk dig i hemtjänsten - vårdtagaren Kalle är ute och går och personalen undrar vart han har tagit vägen, då trycker de på en app i telefonen eller datorn och ser på en karta att Kalle är på Kampenhof. Det är som att ha en GPS i bilen. Då kan de hämta honom eller eventuellt ringa.

Niclas Jovander beskriver GPS:ens möjligheter som ett Sesam öppna dig - formeln som får skattkammaren att öppna sig i sagan om Ali Baba och de 40 rövarna.

– Du kan lägga in olika grejor i appen, du kan sätta en sensor på den och få personens temp och den kan kopplas mot till exempel polisen och landräddningen.

Här är Uddevalla med i ett forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med sex andra kommuner, ett företag som utvecklar GPS:en samt IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Även Socialstyrelsen och SKL är med på ett hörn.

Nästa steg blir att testa det på ett LSS-gruppboende, en hemtjänstgrupp och ett vård- och omsorgsboende som är bestämt att bli Västanvindens äldreboende. För alla gäller att personen själv eller anhöriga måste ha gett sitt samtycke.

– Vi kommer att testa brett: sula, klocka, halsband och telefon och se vad som är bäst.

Kameratillsyn för vårdtagare som kan behöva hjälp nattetid diskuteras också. Kameran är inte öppen jämt utan bara några ögonblick i taget. Ett alternativ är värmesensorer som larmar om en person har fallit men det är mest aktuellt för äldreboendena.

Men vad händer om tekniken går sönder? Kan säkerheten upprätthållas? Ja, säger Christer Fransson, avdelningschef för hälso- och sjukvård.

– Om mobiltelefontrafiken går ner, fungerar inte trygghetslarmen som är digitaliserade och kopplat till mobilt WiFi. Fördelen med det digitala är att då kommer det ett larm till oss och vi får veta det. Det är säkrare än det analoga systemet, som kunde fallera av flera skäl, till exempel att telefonledningar klipptes av vid markarbete.

– Vi måste också kontrollera mottagningen i olika områden. Är den dålig kan vi behöva förstärkning av signalen, till exempel med en mast. De digitala låsen påverkas inte eftersom de är kopplade till mobilens blåtandssignal.

– I nuläget har vi inte kameratillsyn, värmesensorer och GPS. Om det införs så är trygghet och system för back up en viktig sak att säkerställa.

Personalen då? Behöver de utbildning för all ny teknik?

– Ja, det kräver en kompetenshöjning och ibland även för de som vi har kontakt med.

– På Ryttarens Café och Aktivitetcenter finns träffar som heter ”Våga klicka” som är öppen för alla, den typen av aktivitet kanske vi ska testa mer av. Men vi får inte glömma att många av de äldre gärna vill lära sig mer. Vi kanske ska sammanföra unga som är duktiga på sådant här med de äldre. Vi får lyfta frågan och vara lite kreativa.

MEST LÄST