Skottskadat. På Gustav Adolfdagen höll historikern Jenny Öhman föredrag om Gustav II Adolfs skottskadade kyller, älghudsrock, på Livrustkammaren i Stockholm.
Skottskadat. På Gustav Adolfdagen höll historikern Jenny Öhman föredrag om Gustav II Adolfs skottskadade kyller, älghudsrock, på Livrustkammaren i Stockholm.

Uddevallabo expert på kungens kyller

Ett kyller är en vapenrock i älgskinn. Jenny Öhman från Smedseröd i Uddevalla är expert på ett alldeles speciellt sådant. Nämligen kyllret som satt på Gustav II Adolf när han stupade i Lützen.

ANNONS
|

Om du någonsin varit på Livrustkammaren i Stockholm har du säkert sett det. Gustav II Adolfs kyller, med skottskada och allt.

–Det är en häftig känsla att komma nära ett så intressant föremål. Plötsligt kommer historien så nära och blir verklig.

Historikern Jenny Öhmans ögon lyser när hon får berätta om den något luggslitna älghudsrocken som finns att beskåda i det kungliga slottets dunkla källarvalv. Jenny, som bor på Smedseröd utanför Uddevalla, och som har doktorerat i historia vid Wiens universitet.

–I alla krig sker spännande saker bakom kulisserna. Det vill säga diplomati. I min avhandling jämförde jag de svenska och österrikiska källorna för diplomatin under åren 1632 – 1644.

ANNONS

De där tolv åren utgör en intressant del av konflikten som rasade i Europa under 1600-talet. Det vill säga, det trettioåriga kriget. Efter Gustav Adolfs död, i Lützen den sjätte november 1632, ställdes Sverige inför en ödesfråga. Skulle man sluta separatfred med Habsburgarna eller fortsätta kriga med stöd av fransmännen. Det är källorna kring det där som Jenny tittat närmare på.

När hon i torsdags höll en föreläsning på Livrustkammaren var dock Gustav II Adolfs kyller ämnet. För älgskinnsrockens märkliga väg tillbaka till Sverige är värd att berätta.

–Efter att kungen stupat, den där dimmiga dagen i Lützen, plundrade de kejserliga kroppen in på bara strumpor och särk. Kyllret fördes sedan, i triumf, till kejsaren i Wien, säger Jenny.

Kyllret sågs länge som ett av Österrikes allra främsta krigsbyten. Men så 1920, just efter första världskriget, kläcktes plötsligt idén om att det skulle lämnas tillbaka. Orsaken var att Österrike ville tacka Sverige för den humanitära hjälp man gett landet efter kriget.

–Svenska hjälporganisationer hade stöttat Österrike och detta ville man nu visa sin uppskattning för, säger Jenny.

Att det var just kyllret som skulle bli gåvan var dock inte självklart. På förslag fanns även en kulturell delegation, med bland en författare och en dansös.

ANNONS

–Men idén med kyllret vann och det kan vi förstås vara väldigt glada för idag! säger Jenny, som alltså anlitades för att berätta om kungakyllrets historia på självaste Gustav Adolfdagen.

Ålder: 43 år

Bor: I en gul nybyggd villa på Smedseröd, utanför Uddevalla

Familj: Man och tre döttrar på 6, 3 och 1,5 år.

Utbildning/Bakgrund: Lärare i svenska, engelska, tyska, historia och SO. Har doktorerat i historia vid Wiens universitet. Avhandlingen heter "Der Kampf um den Frieden".

Arbete: Lärare på Norgårdenskolan samt reseledare.

Aktuell: Som föreläsare på Gustav Adolfdagen på Livrustkammaren.

ANNONS