Asylläget i EU står på dagordningen när migrationsminister Heléne Fritzon (S) träffar sina kollegor från övriga EU-länder i Bryssel. Arkivbild.
Asylläget i EU står på dagordningen när migrationsminister Heléne Fritzon (S) träffar sina kollegor från övriga EU-länder i Bryssel. Arkivbild.

Östländer inför domstol för asylvägran

Ungern, Tjeckien och Polen dras nu inför EU-domstolen för sin vägran att delta i EU-ländernas omfördelning av asylsökande.

ANNONS
|

Totalt har Ungern, Tjeckien och Polen bara tagit emot tolv personer inom ramen för det omfördelningsprogram som EU-länderna enades om under hösten 2015.

EU-kommissionen har nu tröttnat definitivt.

"De tre länderna har inte gett några indikationer på att de tänker delta", heter det i ett uttalande från Bryssel.

Länderna riskerar nu dryga böter från EU-domstolen.

Låst läge

Beslutet välkomnas av migrationsminister Heléne Fritzon (S) som hoppas att domstolen ska bidra till att få de asylsystemskritiska länderna på andra tankar.

- Nu är det tre länder som fortsätter att obstruera mot beslut i Europa, också domstolsbeslut, och som provocerar kommissionen. Så jag tycker att det är bra att kommissionen agerar, säger Fritzon efter torsdagens migrationsministermöte i Bryssel.

ANNONS

Där gavs en kort genomgång av läget i arbetet med att få en ny gemensam asylpolitik på plats.

Fort går det inte och oenigheten är fortsatt stor.

På ena sidan står länder som Sverige och Tyskland, som vill att alla EU-länder solidariskt är med och tar emot de asylsökande som når kontinenten.

På andra sidan står främst länderna i Öst- och Centraleuropa som inte förstår varför de ska blandas in, när flyktingarna ändå inte vill till dem.

Avgörs på toppmöte?

Tungt avgörande blir nu den vägledande diskussion som samtliga stats- och regeringschefer ska ha till middagen vid nästa veckas toppmöte i Bryssel.

- Det är väldigt angeläget att man på stats- och regeringschefsnivå nu har fört upp solidaritetsfrågan. Det är ett arbete som har högsta prioritet, säger Fritzon.

Samtidigt känner hon ett starkt flankstöd från en ambitiös tidsplan från EU-kommissionen, som vill se avgörande beslut under det första halvåret 2018.

- Det ökar trycket i förhandlingsarbetet. Om vi ska ha ett gemensamt asylsystem i Europa – vilket Europa måste ha – då måste alla medlemsstater också bidra, säger Fritzon.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent
Fakta: Låst läge i asylförhandlingar

EU-kommissionen föreslog i fjol ett system där en tvingande omfördelning sätts in i ett läge när något land får ta emot oerhört mycket fler flyende och asylsökande än normalt – som i Grekland och Italien under den värsta krisen 2015.

I EU-parlamentet har det arbetats om till ett system där asylsökande får välja mellan de fyra länder som gjort minst för att uppfylla sina förutbestämda kvoter.

Bland EU-länderna har i sin tur ordförandelandet Estland försökt hitta en kompromiss där de förutbestämda kvoterna mest används för att räkna när det är ett nödläge – men där ingen ska behöva tvingas ta emot flyktingar mot sin egen vilja.

Den 14 december ska EU-ländernas stats- och regeringschefer diskutera läget för att senare kunna vägleda sina ministrar mot ett beslut.

Fakta: EU:s omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades 2015 om att avlasta Grekland och Italien genom att under två års tid omfördela asylsökande som anlänt till de båda länderna under den upptrappade flyktingkrisen. En viss omfördelning pågår fortfarande av de personer som anlänt till länderna innan tiden löpte ut i september. Totalt har dock bara drygt 30000 av planerade 160000 blivit flyttade. Så här har omfördelningen sett ut hittills:

Polen och Ungern har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen.

Av de 160000 som ursprungligen skulle omfördelas blev 61475 aldrig ålagda några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen, 1 december

ANNONS