När över 80 procent av rösterna i söndagens avgörande valomgång har räknats leder Piñera med 54,5 procent av rösterna mot 45,5 för motståndaren, vänsterinriktade Alejandro Guillier, rapporterar Reuters.
Liknande siffror presenterades i en vallokalsundersökning av Radio Bio-Bio.
Konservative Sebastián Piñera slog Alejandro Guillier med stor marginal i den första omgången i november. Men söndagens andra och avgörande omgång har spåtts bli jämn, eftersom många som röstade på Beatriz Sánchez från det radikalare vänsterblocket Frente Amplio i första omgången väntats sluta upp bakom Guillier.
U-sväng
Piñera, som är en av Chiles rikaste män, har siktet inställt på en politisk comeback. Han styrde landet mellan 2010 och 2014, som den första högerpresidenten sedan övergången till demokrati 1990.
Piñera lovar framför allt att stärka landets haltande tillväxt genom bland annat skattesänkningar. Men efter den första omgången har han gjort en u-sväng i sin inställning till den sittande presidenten Michelle Bachelets reformer för avgiftsfria universitetsutbildningar. Efter att tidigare ha uttryckt sig ogillande om dem lovar han nu, liksom Guillier, att utvidga systemet.
Guillier, som 2013 gav upp sin långa journalistkarriär för att bli senator, har kampanjat på att förvalta Bachelets politiska arv med vallöften som att stärka kvinnors rättigheter och höja pensionerna.
Det kanske inte har räckt för att locka ut de vänsterväljare som anser att Bachelet svikit många löften och väl vid makten vikit av för långt mot mitten.
"Mer av samma"
En av dem är svensk-chilenaren Adolfo Ovalle, som inte utnyttjade de nya vallagar som i år för första gången möjliggör röstande från utlandet.
- Guillier kommer inte att förändra grunderna i de tidigare regeringarnas ekonomiska och sociala politik, trots de löften han har gjort. Bachelet lovade också en massa, men sedan fortsatte hon med privatiseringar och nyliberal politik, och behöll den gamla konstitutionen från Pinochet-tiden, säger han till TT.
Under kampanjens slutspurt fick Guillier besök och stöd av den uruguayanske expresidenten och vänstermannen José Mujica, från grannlandets Frente Amplio. Piñera, å sin sida, har bland annat backats upp av Argentinas sittande högerpresident Mauricio Macri.
Sympatiyttringarna speglar den ideologiska spricka som löper genom Latinamerika, sedan flera länder de senaste åren svängt högerut efter den vänstervåg som länge dominerade på kontinenten.
