Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171208-usapolitik-577767_se.bhn_1.jpg

Ingen nedstängning av statsapparaten i USA

USA undviker en nedstängning av statsapparaten till helgen, sedan kongressen röstat ja till att låta statens betalningar löpa till den 22 december.

Inför hotet om ett så kallat budgetstup har den amerikanska kongressen godkänt förslaget om en frist för att ge mer tid till överläggningar. Om kongressen inte hade sagt ja skulle statsapparaten ha börjat stängas ned efter midnatt på fredagen.

Representanthuset röstade för med 235–193, och därefter följde ett ja i senaten med bred majoritet. Vita huset uppger att presidenten nu kommer att skriva under lagen.

Återupptar förhandlingar

Samtidigt meddelar Vita huset att ledare för demokrater och republikaner i kongressen har enats om att återuppta förhandlingar om budgeten och utgiftsposter på fredagen. De satt även i möte under torsdagen.

- Jag hoppas att vi kan göra stora framsteg för landet, jag tror att det kommer att ske, sade president Donald Trump inför det mötet.

Kongressens beslut ger president Donald Trump och övriga politiker två veckors andrum.

I förhandlingarna ingår fler frågor, även om nästa års statsbudget, som fortfarande inte slutligt godkänts och i samband med vilken Republikanerna försöker få igenom en skattereform.

Nära slå i taket

Bakgrunden är att USA:s statsskuld i september var nära att slå i det så kallade lånetaket, den gräns för hur stor skuld staten får ha. Historiskt sett har kongressen närmast rutinmässigt höjt taket, men i takt med att skulden nått astronomiska belopp har frågan blivit alltmer politiskt laddad.

Bland annat motsätter sig många konservativa republikaner "rena" höjningar av skuldtaket, om det inte vägs upp av nedskärningar i välfärdssystemet – vilket är svårt att få stöd för.

Fakta: Skuldtaket i USA

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under större delen av 1900-talet har kongressen godkänt höjningar utan stort motstånd. Men i takt med en växande statsskuld har en höjning av skuldtaket blivit en alltmer politiskt laddad fråga. Nu har statsskulden passerat hisnande 20 000 miljarder dollar.

Om inte politikerna i kongressen enas om att höja skuldtaket kommer statskassan att sina. Då kan USA tvingas ställa in amorteringar och betalningar för federala utgifter för bland annat sjukvård och försvar och sociala förmåner – och statsanställda kan komma att permitteras.

En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och leda USA in i en ny era av lågkonjunktur och arbetslöshet.

Förhandlingarna om att höja skuldtaket är ideologiskt laddade. De mest konservativa republikanerna, som förordar en liten statsapparat, vill inte låta stadsskulden växa om man inte samtidigt gör motsvarande nedskärningar i statliga utgifter som federala välfärdsprogram. Demokraterna å sin sida, vill inte gå med den typen av nedskärningar som drabbar de svagaste.

Källa: USA:s finansdepartement, The Washington Post

MEST LÄST