I helgen väljer Sydafrikas regeringsparti ANC ny partiledare – som sannolikt blir landets nästa president efter den korruptionsanklagade Jacob Zuma. På bilderna visar Zumaanhängare i Kapstaden sitt stöd för presidenten sedan han klarat en misstroendeomröstning i augusti i år. Under Zumas tid vid makten har stödet för ANC försvagats.
I helgen väljer Sydafrikas regeringsparti ANC ny partiledare – som sannolikt blir landets nästa president efter den korruptionsanklagade Jacob Zuma. På bilderna visar Zumaanhängare i Kapstaden sitt stöd för presidenten sedan han klarat en misstroendeomröstning i augusti i år. Under Zumas tid vid makten har stödet för ANC försvagats.

Korruptionen spökar i Sydafrikas ödesval

Om några dagar ska Sydafrikas regeringsparti ANC välja en ny ledare efter den korruptionsanfrätte Jacob Zuma. Två toppkandidater slåss om posten som med största sannolikhet leder till presidentämbetet nästa år. Utgången är långt ifrån given.

ANNONS
|

- För den som bor på landsbygden är 50000 rand väldigt mycket pengar. Man kan köpa sig ett hus för de pengarna. Det är klart att det är frestande, säger professor William Gumede, statsvetare och ANC-expert, när han tar emot TT i ett sommarvarmt Johannesburg.

Ryktet om 50000 rand (drygt 30000 kronor) dyker ständigt upp dessa dagar i Sydafrika inför den stundande ANC-kongressen. Bland andra sydafrikanska Sunday Times har rapporterat att det är vad en delegats röst uppges kosta för att ge sitt stöd åt den ena eller andra sidan inom det djupt splittrade partiet. Uppgifterna om röstköp förekommer på båda sidor.

ANNONS

Skyddar exfrun Zuma?

Enligt Gumede står ANC nu inför sitt viktigaste val sedan 1994, då apartheidregimen röstades bort.

Ledarvalet, som sannolikt inleds på söndag, står mellan den tidigare ordföranden för Afrikanska unionen (AU) Nkosazana Dlamini-Zuma, 68, och landets nuvarande vicepresident Cyril Ramaphosa, 65. Det finns ytterligare ett antal kandidater, men de bedöms chanslösa.

Dlamini-Zuma har haft flera ministerposter i sydafrikanska regeringar och hon är – vilket är viktigt i sammanhanget – exfru till nuvarande president Jacob Zuma. Paret har fyra barn och om Dlamini-Zuma väljs kan hon på sikt få makt över eventuella korruptionsåtal mot sin förre make, som öppet stöder hennes kandidatur. Med jämna mellanrum tvingas Dlamini-Zuma tillbakavisa misstankar om att relationen skulle påverka henne i ett eventuellt framtida jobb som ANC-ledare och president.

Ramaphosa stormrik

Den andra kandidaten, Ramaphosa, var ett stort namn under kampen mot apartheidregimen. Den tidigare fackföreningsledaren var en av toppförhandlarna när det nya demokratiska Sydafrika skulle mejslas fram efter år av grym rasåtskillnadspolitik. Under dessa år var Ramaphosa en av de som på sikt väntades efterträda Nelson Mandela som president.

Men där fick han se sig slagen av rivalen Thabo Mbeki. Kort därpå lämnade Ramaphosa politiken och blev snart ett toppnamn inom sydafrikanskt näringsliv.

Åren i näringslivet var mycket framgångsrika för Ramaphosa och när han återvände till politiken 2012 – för att två år därpå bli vicepresident – gjorde han det som en av landets mest förmögna personer.

ANNONS

"ANC går isär"

- Om Ramaphosa vinner tror jag att ett visst mått av lugn kommer att infinna sig i landet. Hos de offentliga institutionerna, hos näringslivet och inte minst hos finansmarknaden, säger William Gumede.

På papperet ser det gynnsamt ut för Ramaphosa. Han leder över Nkosazana Dlamini-Zuma efter att provinserna levererat sina nomineringar. Men det betyder inte att saken är klar. De mer än 5000 delegaterna är inte bundna att rösta på den kandidat som deras provins eller distrikt fört fram.

Möjligen är det här som de omtalade 50000 randen, om det finns fog för ryktet, kan fälla avgörandet för en och annan delegat.

- Om Dlamini-Zuma vinner är jag ganska säker på att ANC kommer att splittras, fortsätter Gumede och säger att många i så fall kommer att dra slutsatsen att det rör sig om röstfusk.

Han bedömer också att en splittring av ANC kommer att ske snabbt, kanske redan inom några månader.

ANNONS

- Då kan det bli så att olika partier måste samarbeta med varandra för att få majoritet efter nästa års president- och parlamentsval. Och det måste inte nödvändigtvis vara något dåligt.

Johannesburg, TT:s utsända
Fakta: ANC

Afrikanska Nationalkongressen (ANC) bildades 1912, organisationen fick sitt nuvarande namn 1923. Målet var utökade rättigheter för Sydafrikas svarta befolkning.

När det av vita afrikander dominerade Nationalistpartiet kom till makten 1948 infördes formellt apartheid, rasåtskillnadspolitik.

ANC genomförde fredliga protester men under 1960-talet beslöt organisationen att kampen mot apartheidregimen också skulle bli väpnad. En av dem som fängslades under denna tid var Nelson Mandela.

Mandela frigavs 1990 efter att han inlett förhandlingar med Nationalistpartiet om en fredlig övergång till ett demokratiskt Sydafrika. År 1994 hölls de första demokratiska valen i Sydafrika. ANC vann stort och Nelson Mandela blev landets förste svarte president.

ANC har sedan dess behållit sin majoritet i parlamentet.

Bakgrund: Jacob Zuma och korruptionen

Jacob Zuma har varit Sydafrikas president sedan 2009. Hans presidentskap har befläckats av en rad allvarliga anklagelser, bland annat att han lagt grunden för en kultur av statlig korruption och lett landet in i ekonomiska svårigheter.

Inom ramen för stora vapenaffärer under 1990-talet, däribland köpet av svenska Jas Gripen-plan, misstänks han för 783 fall av korruption, pengatvätt och utpressning. Den processen mot Zuma lades först ner, för att senare tas upp igen. Presidenten överklagade, men domstolen valde att gå på den lägre instansens linje.

Riksåklagaren som ska avgöra om anklagelserna ska gå till åtal har flera gånger skjutit upp sitt beslut. Senaste budet är att ett beslut kommer före den 31 januari.

En komplicerande faktor är att en domstol tidigare i december slog fast att riksåklagaren är olämplig för sitt ämbete, med sina nära kopplingar till Jacob Zuma. Domstolen har också beordrat vicepresident Cyril Ramaphosa att utse en ny riksåklagare inom 60 dagar.

I ett annat domslut, i samma domstol, beslutades att presidenten inom 30 dagar måste utse en juridisk undersökningskommission om det som i Sydafrika kallas "kidnappning av staten".

Uttrycket "kidnappning av staten" härrör bland annat från den tidigare justitieombudsmannens Thuli Madonselas rapport. I rapporten kräver justitieombudsmannen (JO) en rättslig utredning av Jacob Zumas nära kopplingar till den mäktiga affärsfamiljen Gupta, som misstänks ha inflytande över regeringen.

JO har också kritiserat presidenten hårt för att han för skattebetalarnas pengar lät upprusta en av sina bostäder, Nkandla. Kostnaden var 246 miljoner rand (omkring 150 miljoner kronor). Enligt Zuma gjordes upprustningen av säkerhetsskäl.

Författningsdomstolen slog förra sommaren fast att Zuma måste återbetala 7,8 miljoner rand till staten för upprustningen av Nkandla.

Det faktum att Zuma stödjer sin exfru Nkosazana Dlamini-Zumas kandidatur till att ta över hans jobb som ANC-ordförande har setts som ett tecken på att han försöker skydda sig mot åtal när han inte längre är president.

Under Zumas ledning har stödet rasat för ANC. I lokala val förra året nådde ANC bara 55 procents stöd – partiets sämsta resultat hittills.

ANNONS