I måndags var EU-minister Stephen Barclay och justitiekansler Geoffrey Cox på besök hos EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. På tisdagen är de i London – men redan i på onsdagen kommer de tillbaka igen.
Både här och där söker de efter "alternativa arrangemang" till det föreslagna utträdelseavtalets så omdiskuterade nödlösning om Nordirland.
- Vi försöker utreda hur vi kan skriva det här på ett juridiskt bindande sätt som är acceptabelt för vårt parlament, förklarar Martin Callanan, en av flera biträdande brexitministrar, på väg in till tisdagens EU-ministermöte i Bryssel.
Betydande möte?
Tidigt på onsdagskvällen väntas även premiärminister Theresa May till Bryssel för att träffa kommissionsordförande Jean-Claude Juncker.
- Vi är engagerade i en pågående process. I morgon blir det helt uppenbart ett betydande möte mellan premiärministern och ordförande Juncker, säger en av Mays talesmän enligt Reuters.
På torsdag kommer sedan även oppositionsledaren Jeremy Corbyn till Bryssel.
"Klockan tickar"
Både May och Corbyn pressas av internt motstånd i sina respektive partier. I måndags hoppade sju parlamentsledamöter av från Corbyns Labour för att bilda en egen oberoende grupp. Uppgifter i brittiska massmedier talas om att ytterligare ett 30-tal Labour-ledamöter kan vara på väg att hoppa av – och att fem-sex ledamöter från Konservativa partiet funderar på samma sak.
Avhoppen fragmentiserar parlamentet ytterligare och gör det ännu svårare att samla en majoritet. Samtidigt återstår bara en dryg månad till det brittiska utträdet.
- Det är ett vänteläge samtidigt som klockan tickar. Situationen är allvarlig. Det är inte många dagar kvar till den 29 mars. Skulle det bli ett utträde utan avtal då är det väldigt illa för Storbritannien, men också för oss alla andra inom EU, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) på väg in till tisdagens möte i Bryssel.
Ingen förlängning?
Även om nästan alla parter betonar hur gärna de vill få till stånd ett utträdesavtal är det långt ifrån omöjligt att allt slutar i ett direkt och abrupt brittiskt lämnande av EU den 29 mars.
Den brittiska regeringen framhärdar i alla fall i att den inte är intresserad av någon förlängd förhandlingstid.
- Vi lämnar i enlighet med (utträdesparagrafen) artikel 50 den 29 mars. Premiärministern har varit väldigt tydlig, säger biträdande brexitministern Callanan i Bryssel.
EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdelseavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.
Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.
Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och -tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.
För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.
