Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180314-tyskregering-636221_se.bhn_1.jpg
Tysklands president Frank-Walter Steinmeier lämnar över utnämningsbrevet till förbundskansler Angela Merkel vid en ceremoni i slottet Bellevue i Berlin.

Merkel har svurits in som tysk kansler

Angela Merkel har än en gång valts till tysk förbundskansler. Efter att formellt ha utnämnts till regeringschef av president Steinmeier svor hon ämbetseden i förbundsdagen. Efter 171 dagar och oräkneliga turer får Tyskland därmed en ny regering.

För fjärde och troligen sista gången har Angela Merkel svurits in som Tysklands förbundskansler. Endast två av hennes föregångare har lyckats med den bedriften: republikens förste ledare Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Merkel har redan suttit drygt tolv år på sin post. Om hon sitter kvar mandatperioden ut, vilket hon försäkrat, slår hon Adenauers 14 år, och skulle regeringsbildningen efter nästa val dra ut på tiden kan hon mycket väl även peta rekordhållaren Kohl, som satt 16 år.

- Fru förbundskansler, jag gratulerar er å hela förbundsdagens vägnar, sade talmannen Wolfgang Schäuble då det stod klart att Angela Merkel valts med 364 ja-röster, bara nio fler än de 355 som krävdes.

Knapp majoritet

Koalitionspartierna CDU, CSU och SPD har sammanlagt 35 röster fler än det antal ledamöter som röstade för Merkel. Vilka som valde att inte stödja förbundskanslern är oklart, eftersom röstningen är hemlig. Trots den knappa majoriteten såg förbundskanslern avslappnad ut. På åskådarläktaren satt bland andra maken Joachim Sauer och Merkels 89-åriga mamma Herlind Kasner.

Petr Bystron, ledamot för högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, tilldelades en ordningsbot på 1 000 euro (omkring 10 000 kronor), sedan han lagt ut en bild av sin nej-röst på Twitter med texten "Inte min kansler".

Efter omröstningen i förbundsdagen begav sig Merkel till slottet Bellevue omkring två kilometer från riksdagshuset, där hon formellt utnämndes till kansler av förbundspresident Frank-Walter Steinmeier. Därpå gick färden tillbaka till förbundsdagen, där Merkel svor ämbetseden inför talmannen Schäuble och de församlade ledamöterna.

Dödläget brutet

Under eftermiddagen har ministrarna svurits in genom ett liknande förfarande, en efter en. Först ut var vicekansler och finansminister Olaf Scholz från socialdemokratiska SPD, därefter kom inrikesminister Horst Seehofer, partiledare för bayerska CSU. På onsdagskvällen hålls så det första regeringssammanträdet.

Valet av Merkel markerar slutet på den snart sex månader långa jakten på en tysk regering. Efter ett fiaskoartat val i höstas för både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna vände sig förbundskanslern till det näringslivsvänliga FDP och miljöpartiet De gröna i hopp om att få till en koalition. Men planen gick inte i lås, och Socialdemokraterna kröp till korset, i strid med tidigare löften om att gå i opposition.

På fredag tar Merkel emot Sveriges statsminister Stefan Löfven i Berlin, där de två bland annat ska diskutera migration, handel och EU:s långtidsbudget. Samma dag reser hon till Paris för ett möte om EU-frågor med den franske presidenten Emmanuel Macron.

Fakta: Merkels fjärde kabinett

TT

Angela Merkel (CDU), förbundskansler. På posten sedan 2005, går in på sin fjärde mandatperiod.

Helge Braun (CDU), chef för förbundskanslerämbetet. Tidigare statssekreterare och nära medarbetare till Merkel.

Olaf Scholz (SPD), finansminister och vice förbundskansler. Tidigare borgmästare i Hamburg, och en av de ledande politikerna i Socialdemokraterna.

Heiko Maas (SPD), utrikesminister. Tidigare justitieminister.

Horst Seehofer (CSU), inrikes- och hembygdsminister. Tidigare regeringschef i delstaten Bayern. Var under flyktingkrisen en av Merkels hårdaste kritiker, och förordade en stramare linje i migrationspolitiken.

Ursula von der Leyen (CDU), försvarsminister. Blir kvar på sin post.

Katarina Barley (SPD), justitieminister. Tidigare arbetsmarknads- och socialminister i den expeditionsministär som styrt Tyskland sedan i höstas, och innan dess familjeminister. Generalsekreterare i SPD 2015–2017.

Peter Altmaier (CDU), närings- och energiminister. Tidigare chef för förbundskanslerämbetet och en av Merkels allra närmaste medarbetare.

Hubertus Heil (SPD), arbetsmarknads- och socialminister. Ledamot i förbundsdagen sedan 1998. Generalsekreterare i SPD juni–december 2017.

Jens Spahn (CDU), hälso- och sjukvårdsminister. Tidigare statssekreterare i finansdepartementet. Hälso- och sjukvårdstalesperson för den kristdemokratiska partigruppen i förbundsdagen 2009–2015.

Anja Karliczek (CDU), utbildnings- och forskningsminister. Ledamot i förbundsdagen sedan 2013, inpiskare i den kristdemokratiska partigruppen sedan januari 2017.

Andreas Scheuer (CSU), minister för trafik och digital infrastruktur. Tidigare statssekreterare i trafikdepartementet. Generalsekreterare i CSU sedan december 2013.

Julia Klöckner (CDU), jordbruksminister. Ordförande för CDU i delstaten Rheinland-Pfalz.

Svenja Schulze (SPD), miljöminister. Tidigare innovations- och forskningsminister i delstaten Nordrhein-Westfalen.

Gerd Müller (CSU), minister för handel och utveckling. Blir kvar på sin post.

Franziska Giffey (SPD), familjeminister. Tidigare borgmästare i Berlinstadsdelen Neukölln.

MEST LÄST