Bolivias president Evo Morales under en presskonferens på onsdagen.
Bolivias president Evo Morales under en presskonferens på onsdagen. Bild: Juan Karita/AP/TT

Morales: Jag har vunnit presidentvalet

Bolivias president Evo Morales utropar sig till segrare i landets presidentval – men i den omstridda rösträkningen är det bara decimaler som skiljer. Anklagelser om valfusk har de senaste dagarna lett till våldsamma protester i flera städer.

ANNONS

– Vi vann i första omgången, säger Morales, med lite drygt 98 procent av rösterna räknade.

Marginalen är dock hårfin. För att det inte ska bli en andra valomgång måste en kandidat vinna med minst tio procentenheter. Morales har 46,8 och utmanaren Carlos Mesa har 36,7.

Vänsterpresidenten Morales lägger till brasklappen att han är öppen för en andra valomgång om resultatet skulle hinna förändras. Valmyndigheten har inte meddelat att något står klart.

Vill se andra omgång

Mesa har dock inte erkänt sig besegrad och det är tveksamt om han kommer att acceptera resultatet. Han har tidigare anklagat valmyndigheten för att manipulera rösträkningen i Morales favör.

ANNONS

Även valobservatörerna vid den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS har satt frågetecken vid valförloppet och rekommenderat att en andra valomgång hålls oavsett hur det går.

När de första preliminära resultaten släpptes efter söndagens val hade Morales inte tillräckligt med stöd för att vinna redan i den första omgången. Då uppstod ett oväntat avbrott i den löpande rapporteringen av rösträkningen och när den återupptogs hade presidenten utökat sin ledning.

Efter beskedet utbröt oroligheter i landet, där valkontor stacks i brand och oppositionsanhängare drabbade samman med polis. Carlos Mesa har uppmanat sina sympatisörer att fortsätta protestera till dess att valmyndigheten tillkännager att det blir en andra omgång.

Kallar det kupp

Evo Morales, som ställer upp för en kontroversiell fjärde mandatperiod på presidentposten, har beskrivit mobiliseringen som en kupp som den högerorienterade oppositionen förberett sedan tidigare i maskopi med utländska aktörer.

Avbrottet i den offentliga rösträkningen fick Antonio Costas, biträdande chef för Bolivias valmyndighet, att avgå med motiveringen att den "dåraktiga" pausen helt i onödan kastat landet in i en kris.

Vänsterpolitikern Evo Morales (född 1959) valdes till president i december 2005, som den förste ur ursprungsbefolkningen på posten, och har valts om två gånger med klar majoritet, 2009 och 2014.

Morales leder partiet Rörelse för socialism (MAS) och har bland annat verkat för ett större statligt inflytande över landets naturtillgångar. Han har samtidigt hamnat på kollisionskurs med oppositionen vid flera tillfällen, med stora oroligheter som följd.

2009 fick Morales regering igenom en ny grundlag via en folkomröstning. Den gav staten större ekonomisk makt, vilket bland annat ledde till att stora markområden konfiskerades och överlämnades till grupper inom ursprungsbefolkningen. Landets regioner fick också ett utökat självstyre.

I en annan folkomröstning 2016 röstade över 51 procent nej till en grundlagsändring som skulle innebära att Morales kunde ställa upp för ytterligare en mandatperiod. Då vände sig presidenten till en konstitutionsdomstol, som slog fast att det var en mänsklig rättighet att ställa upp i val, vilket han nu lutar sig mot. En studentprotest mot domstolens beslut slutade med att domstolsbyggnaden brändes ned.

Under Morales tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och minskade klyftor, vilket har gett honom starkt stöd bland fattiga och ursprungsbefolkningen. Men motståndarna anklagar honom för maktfullkomlighet, korruption och svågerpolitik.

ANNONS