Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180317-storbritspionkom-639396_se.bhn_1.jpg
Premiärminister Theresa May har själv besökt plasten där den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia hittades. Arkivbild.

Spänt som under kalla kriget

Det höga tonläget mellan Storbritannien och Ryssland påminner allt mer om spänningarna under kalla kriget. Jämförelsen måste dock göras med försiktighet, poängterar forskningsledare Carolina Vendil Pallin.

Som Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) följer hon situationen noga.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

- Jag tycker definitivt att man kan prata om en stämning motsvarande den under kalla kriget, men man ska också vara medveten om att det finns många skillnader. Ryssland är inte Sovjetunionen. På den tiden hade man två block som stod emot varandra, i dag har vi även Kina som är väldigt mäktigt, säger Carolina Vendil Pallin.

När Ryssland nu utvisar 23 brittiska diplomater är det ett väntat svar på Theresa Mays besked från i onsdags om att lika många ryska diplomater måsta lämna Storbritannien inom en vecka.

Extra starkt

Ryssland stoppar också British Councils verksamhet i landet och ett planerat brittiskt konsulat i Sankt Petersburg. Söndagens presidentval får Ryssland att markera extra starkt säger Carolina Vendil Pallin.

- Det ryska överhuset har satt ihop en hel rapport om hur utländska stater blandar sig i det ryska presidentvalet. Ryssland kablar ut bilden av att det här är en del av hur landet smutskastas systematiskt i väst.

Carolina Vendil Pallin påpekar att relationerna mellan länderna var spända redan före nervgiftattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. Även giftmordet på den tidigare ryske agenten Aleksandr Litvinenko i London 2006 inverkar på dagens upptrappade tonläge, liksom situationen i Ukraina.

- Flera har ju noterat att Storbritannien inte använde sig av traditionella diplomatiska kanaler utan att man gick ut direkt med ultimatum och krav. Det markerar hur man vill förhålla sig, säger Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitet och tidigare verksam vid Centrum för Rysslandstudier.

- Att man inte tar vara på mekanismer som finns inom internationell rätt, såsom till exempel CWC (en internationell konvention mot kemiska vapen) är ett orosmoment.

Försiktighet

Ryssland anser att Storbritannien borde agera i enlighet med internationella överenskommelser, framhåller Namli.

- Om det finns belägg för att man använt det nervgift som Ryssland också har är det förstås mycket allvarligt, men det är inte samma sak som att Kreml verkligen står bakom det här. Det förstår alla som kan tänka logiskt. Antingen har Storbritannien bevis som man ännu inte visat, eller så är det ett väldigt högt spel, säger Elena Namli.

Brittiske Labour-ledaren Jeremy Corbyns är inne på samma linje. I en debattartikel i The Guardian har han efterlyst försiktighet innan det bevisats att Ryssland verkligen ligger bakom förgiftningen.

MEST LÄST