Iran har länge misstänkts för att i det fördolda utöva våld mot meningsmotståndare utomlands. Och nu anser sig EU ha bevis för att den iranska underrättelsetjänsten under de senaste åren har orkestrerat såväl lönnmord som attackplaner på europeisk mark.
Det finns enligt Nederländerna "starka indikationer" på att Iran var inblandat i morden på två medborgare med iranskt ursprung 2015 och 2017. Och europeiska underrättelsetjänster kopplar samman Teheran med två misslyckade attentatsplaner förra året: en riktad mot medlemmar i en iransk separatistgrupp i Danmark och en mot motståndsgruppen Folkets mujahedin i Frankrike.
För detta straffas två iranska individer, en viceminister och en diplomat, samt säkerhetsdepartementets avdelning för inrikes säkerhet med sanktioner. Deras tillgångar ska frysas i Europa och de förs också upp på EU:s terrorlista.
Allvarliga brott
Men sanktionerna spås inte få några större effekter.
- Det är allvarliga brott som Iran anklagas för, men sanktionerna är väldigt begränsade. Det är bara en liten del av säkerhetsministeriet som sanktioneras och troligtvis har de här personerna inga tillgångar i Europa överhuvudtaget, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.
Sanktionsbeslutet belyser den balansgång som EU står inför när det gäller att motverka misstänkta iranska aggressioner utomlands å ena sidan och försöken att rädda kärnenergiavtalet med Teheran å andra sidan. USA drog sig ur överenskommelsen förra året och försöker pressa Europa att anta en liknande linje. Hittills har européerna avstått och i stället lovat att skapa sätt att kringgå de amerikanska sanktionerna.
- EU har varit oerhört försiktigt för att inte förstöra den balans som finns. Man vill behålla atomenergiavtalet till varje pris, för att kunna kontrollera Iran. Men det var också nödvändigt för EU att markera mot de här händelserna, säger Mahmoudi.
"Vinst oavsett"
Politiskt är situationen vansklig för båda parter. Kärnenergiavtalet var viktigt för Iran som hoppades på en ekonomisk öppning och för EU som kunde peka på en gemensam utrikespolitisk framgång, enligt Iranexperten Rouzbeh Parsi.
Det nu delvis sanktionsbelagda säkerhetsdepartementet är Irans civila säkerhetstjänst och styrs av landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Och oavsett hur inblandningen i morden och attentatsplanerna exakt har sett ut är det goda nyheter för de krafter i landet som motsatt sig en normalisering i relationerna med västvärlden.
- Ur deras perspektiv är det en vinst oavsett. Om de lyckas har de dödat personer de identifierat som terrorister och om de misslyckas skapar det friktion mellan regeringen och EU, säger Parsi som är programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.
Hårt ansatt
- Regeringen är redan hårt ansatt av hårdföra grupper som anser att avtalet var ett misstag och att Europa inte är att lita på. Nu får de mer ammunition för att underminera dess trovärdighet.
Men om kärnenergiavtalet faller samman beror det troligtvis inte på den senaste utvecklingen, tror Parsi.
- Det är snarare beroende av hur mycket Europa drar fötterna efter sig när det gäller arbetet med att försvara avtalet. Det skapar mer problem än vad det här har gjort.
- Hittills har Europa inte visat sig vara mäktigt att stå emot det amerikanska trycket på ett konkret sätt.
Att den iranska regimen kopplas till mord och attentat utanför landets gränser är inget nytt. Under 1980- och 1990-talen inträffade en rad attentat riktade mot oppositionella – och i flera fall pekade bevisföringen otvetydigt mot Teheran. Landets säkerhetstjänst består av flera olika organ och den som nu delvis har belagts med EU-sanktioner är den civila underrättelsetjänsten.
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. Avtalet innebar insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, i utbyte mot lättade FN-sanktioner.
Den 8 maj förra året beslutade USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska sanktioner mot landet. De tre EU-länderna som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.