Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Betygsgapet mellan pojkar och flickor växer

Flickor har högre slutbetyg än pojkar generellt i hela landet, vilket också syns i Bohusläningens område. Och i Lysekil och Sotenäs har situationen blivit värre senaste åren.

I samtliga kommuner i Bohuslän får flickor högre slutbetyg än pojkar i årskurs nio och i Lysekil och Sotenäs har skillnaden dessutom ökat de senaste två åren. Men i sex av de åtta kommunerna har man lyckats vända trenden och glappet har minskat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Generellt i landet hade tjejerna som gick ut nian i våras drygt 12 procent bättre meritvärde än pojkarna, visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik. Flickorna har bättre snittbetyg i samtliga ämnen, utom i idrott och hälsa.

Under de senaste tio åren har tjejernas betyg legat minst 10 procent högre än killarnas. Åren 2016 och 2017 ökade dock skillnaden kraftigt, främst beroende på många asylsökande elever – de flesta pojkar – som efter kort tid i Sverige inte blev godkända i så många ämnen.

Men trots att kurvan totalt sett vände ned igen under läsåret 2017/2018 har skillnaderna mellan killarnas och tjejernas betyg tvärtom ökat i 125 kommuner.

Glappet ökar i Lysekil och Sotenäs

2017/18 sticker betygsskillnaderna i Lysekil ut, där flickor har 25 procent högre betyg än pojkarna. Det är en ökning med 20 procent från läsåret innan. Monica Andersson (C) ordförande i utbildningsnämnden har sett statistiken.

Monica Andersson (C) . Bild: Ingvar Spetsmark

– Det är väldigt oroväckande och något vi måste göra något åt. Förvaltningen håller på att utreda det men än finns det ingen bra analys, säger hon.

– Att det är en skillnad mellan pojkar och flickors betyg överhuvudtaget är inte bra och att vi dessutom har dragit iväg och sticker ut som vi gör måste vi ta tag i.

Även i Sotenäs har betygsskillnaderna ökat från 2 procent till 8, men de har ändå lägst skillnad av alla kommunerna.

Ordförande för utbildningsnämnden, Roland Mattsson (M), vill inte föregå förvaltningens utredning av statistiken.

Roland Mattsson (M). Bild: Ronny B Nilsson

– Jag vill inte gissa varför det ser ut som det gör i Sotenäs. Men däremot kan jag säga att generellt så tror jag förändringar kan bero på olika betygssystem, där man gått från ett betyg baserat på fakta till ett annat som kräver att eleven ska kunna använda fakta och sätta den i ett sammanhang. Men allt detta kräver en djupare analys, säger han.

– Nu har vi fått fakta som behöver analyseras och sedan får vi se vad man kan göra åt det. Det är helt nya siffror som kom på bordet i dag.

Munkedal har vänt trenden

Den kommun som vänt trenden helt och nu har minst glapp mellan pojkar och flickors studieresultat är Munkedal. På ett år har skillnaderna minskat med 29 procent.

Karin Blomstrand (L). Bild: Karl af Geijerstam

– Jag har inte hunnit sätta mig in i allt än och kan inte säga exakt vad det beror på, men vi har en fantastisk personal det kan förstås vara bidragande, säger Karin Blomstrand (L), ordförande i utbildningsnämnden i Munkedal.

Men även om de ännu inte gjort någon analys av siffrorna, så vet Blomstrand att det gjorts satsningar.

– Man har jobbat med det här i flera år och jag vet att man bland annat gjort satsningar i matte och svenska - det är något som kanske gett pojkarna en skjuts upp. Men vi har även gjort omstruktureringar längre tillbaka, det kan vara sådana saker som man börjar se resultat av nu.

"Ses som feminin handling"

Fredrik Zimmerman, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås, menar att pojkar missgynnas av att elever numera ska ta allt större eget ansvar för sitt skolarbete och att det främst självdisciplin som påverkar skolresultaten.

– Pojkar är inte sämre på att lära sig, men de behöver mer styrning och tydliga uppgifter, säger han till Dagens Samhälle.

Zimmerman har skrivit en avhandling om hur normer kring maskulinitet påverkar pojkars betyg. Han menar att det bland killar finns en "anti-pluggkultur", där en kille som pluggar riskerar få en lägre status.

– Att studera ses som en feminin handling och genom att ta avstånd från det bevisar killar sin maskulinitet.