"Hell dig Heimdal gudarnas väktare. Låt vägen mellan oss och gudarna stå öppen. Hell asar, vaner och alver. Hell diser och rådare. Hell vättar och dvärgar. Hell förfäder och förmödrar. Hell regin! Vi hälsar er och går er till mötes. På denna heliga plats. Vid denna heliga tid. Vi går er till mötes. Hell er!"
Vi befinner oss vid den hedniska blotplatsen Frövi i skogen i Fengersfors i norra Dalsland. Orden läses av goden Räv Skogsberg när han inleder blotet till guden Frej. Platsen är vacker och oktobersolen tränger in mellan aspstammarna. Själva altaret, eller hörjen som det egentligen heter, är byggt av ett antal stenar, på hörjen står några gudafigurer med guden Frej i centrum. Över hörjen står en båge av sammantvinnade trädstammar.
Goden Räv håller ett dryckeshorn med öl i handen. Ölen hälls på altaret och han tar en klunk själv. Innan han avslutar blotet med ännu några rader ställs ett äpple på altaret.
Räv Skogsberg är en av ungefär 1 500 organiserade asatroende i Sverige. Han är medlem i Samfundet Fornsed, ett av tre svenska samfund för asatroende. Själv har han praktiserat sin tro sedan 90-talet.
– Min farfar berättade alla de här myterna för mig när jag var liten. Jag tror inte att han själv skulle ha sett sig som hedning, men han kunde alla de här berättelserna. Jag hade med mig det här väldigt tidigt, berättar Räv Skogsberg.
När tiden gick började han i tonåren läsa om alternativ andlighet. I samband med det här kom han också i kontakt med Wicca och druidism. Han berättar att han började känna att det fanns något i naturen.
– Sen pluggade jag i Lund -96. Jag tittade runt på internet och upptäckte att det fanns ett blotlag i Malmö (en hednisk församling reds anm). Jag började hänga med dem, så vi blev ett gäng som höll på med det här tillsammans. Sen dess har jag varit hedning och det var redan då som Frej började snacka med mig.
Räv Skogsberg tar emot hemma i vardagsrummet. Vi ses på en fredag och vid bordet står gudabilderna och dryckeshornen från torsdagens Torshelgd. I fönstret står gudabilder föreställande Tor och Freja och på bordet ligger en hammare och ett eldstål, i fönstret står några nedbrunna ljus.
Torshelgden är en högtid som firas varje torsdag.
– Vi samlas hela familjen vid bordet och säger att nu är den här platsen helig. Vi bjuder in gudarna med ord vi använder. Tillsammans sjunger vi en sång till Tor och sen skålar vi. Efter att vi skålat häller jag lite öl i en skål till Tor och min hustru gör motsvarande för Freja. Vill man be gudarna om något eller tacka för något eller bara dela något med de som sitter vid bordet kan man göra det då. Vi säger några ord över maten och sen äter vi tillsammans.
Trots att både hemmet och blotplatsen är smyckat med gudabilder är inte gudarna det centrala inom asatron eller forn sed, som Räv också kallar sin religion. Han berättar att det de tillber är naturens inneboende helighet. Inom samfundet brukar ordet nordisk naturreligion också användas för att definiera tron.
– Vi ser det naturliga som en manifestation av den gudomliga kraften. Ett sätt att komma i harmoni med det är att fira årets högtider, då vi firar de förändringar som sker omkring oss. Man firar att ljuset kommer och värmer om sommaren, men man måste också fira att det blir kallare. Firar man bara det ljusa missar man ju halva året. Världen och naturen är helig och vi kan sätta oss i samklang med det och det är viktigt att se helheten.
Räv Skogsberg berättar att gudarna och gudabilderna används för att illustrera det gudomliga. Men gudarnas närvaro finns alltid i naturen. Han berättar att han känner Tors kraft när det åskar. Att Oden är närvarande när det blåser på hösten. Frej och Freja blir extra tydliga när våren kommer i naturen.
Under året firas ett antal blot som alla har med naturens och årets förändringar att göra. Höstblotet firas för att fira skörden, men också för att den mörka årstiden är i åtagande. Midvinterblotet firas vid juletid och midsommarblotet vid midsommar för att nämna några.
– Blotet är det tillfälle då vi möter gudarna tillsammans och ger av det vi har för att knyta starkare band med gudarna, berättar Räv Skogsberg.
Som gode har han bland annat uppgiften att leda bloten. Men ska också ha hand om själavård, namngivningar, bröllop och begravningar. För samfundet är Snorres Edda med berättelser om asagudarna en viktig skrift. Men att peka ut en skrift som helig är något samfundet vänder sig emot.
– Har man en gång slagit fast att något är en helig skrift är det svårt att förändra. En viktig del av hednisk religion är förändring. Det är klart att vikingarnas religion också var hednisk. Även om religionen tusen år tidigare kanske inte gick att känna igen för vikingarna var det ändå samma strömning. Förmodligen samma gudar, men med andra namn och förmodligen andra sätt att vörda och hedra gudarna. Vi försöker inte återskapa en vikingatida religion.
Räv Skogsberg menar att den nordiska naturreligionen har sina rötter i människans äldsta andlighet. Under intervju drar han paralleller till mänsklighetens första begravningar och gudabilder. Han menar att det Fornsed tror på är en lokal variant för den andlighet som är gemensam för hela mänskligheten.
– Religionen har vuxit fram här och därför är den anpassad för det klimat vi har här och det landskap vi har. Jag har hedniska vänner i Tyskland. Jag kan känna igen mig i deras religion, men den är samtidigt påtagligt annorlunda. Fornsed saknar precis som helig skrift även nedskrivna levnadsregler. Något som goden tycker är positivt.
– När jag ser på världen som jag anser vara helig, så får det konsekvenser för hur jag handlar. Jag försöker leva miljövänligt, när jag köper kött vill jag köpa så bra som möjligt. När jag står inför det gudomliga vill jag visa att jag levt hederligt i någon mån.
Räv Skogsberg berättar att det genom åren har funnits mycket fördomar gentemot asatro. Han berättar att många tror att de leker vikingar. Andra att de skulle vara dumma i huvudet för att: "det går ju inte att tro på det där". Det finns också fördomar om att de skulle vara nazister. Han är noga med att påpeka att samfundet är mot alla typer av diskriminering och att alla människor är välkomna i samfundet.
Att nazister använder hedniska symboler och speciellt NMR:s användning av Tyr-runan är något som gör Räv Skogsberg upprörd.
– Det vore skrattretande om det inte på samma gång är så otäckt. Eftersom Tyr är självuppoffrandets och rättvisans gud. Men framför allt är han tingets och demokratins gud. Det är den direkta motsatsen till vad de här nazisterna vill göra. Gudars skymning jag vet inte var jag ska ta vägen, säger han indignerat.
I Fengersfors har inte Räv Skogsberg mött några fördomar mot sin tro, snarare en nyfikenhet. Blotplatsen arrenderas av kommunen och den blir lämnad i fred.
– Vi har fått ett jättefint bemötande och alla är jättefina.
