Det är nu tio år sedan EU införde havsdirektivet med målet att uppnå en god miljöstatus i Europas hav till 2020. Ramverket fungerar som en strategi där alla länder väntas dra sitt strå till stacken för en friskare marin miljö.
Som en del i detta arbete har Havs- och vattenmyndigheten nu uppdaterat sin bedömning av Sveriges hav. Den visar på att situationen sakta men säkert blir bättre men samtidigt också att Sverige inte kommer att kunna uppnå målsättningen till 2020.
– Nej, i många fall kommer vi inte kunna göra det. Men det ser väldigt olika ut inom olika områden. Inom vissa ämnesområden och geografiska områden kommer det att gå, men sett till majoriteten blir det svårt, säger Karin Pettersson, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten.
Flera fiskebestånd har börjat återhämta sig
Men för den Bohuslänska kusten finns det i vart fall vissa ljusglimtar. Skagerrak har tillsammans med Bottniska viken Sveriges mest välmående havsmiljöer.
Beståndet av Knubbsälar i Skagerrak har nått upp till godkänd nivå och ser man till hela Västerhavet har flera fiskebestånd börjat återhämta sig. Det gäller framförallt för sill, rödspätta, kummel och gråsej. Sen finns det även en svagt positiv trend för beståndet för havskräfta.
Samtidigt återstår det en del problem. Övergödning av näringsämnen, farliga utsläpp och överfiske påverkar fortfarande havet.
– Det går åt rätt håll men det är ganska långsamma processer. Även om utsläpp och tillförsel av näringsämnen har minskat behöver haven fortfarande återhämta sig från det som släppts ut tidigare. Vi kan till exempel fortfarande se effekter av båtbottenfärger som nu är förbjudna, förklarar Karin Pettersson.
Ett annat problem är skräpet som finns längs med västkusten. Bohuslän är som bekant Sveriges mest skräputsatta kust.
– Det behövs en större medvetenhet om att allt man slänger utomhus oftast hamnar i havet. Förutom att det inte ser trevligt ut så är det skadligt för djuren.
