Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

”Man behöver inte krångla­ till det”

Varifrån kommer egentligen äggosten? Och hur många ingredienser kräver en god middag? Bohusläns matmamma Barbro Östlund delar med sig av sin expertis.

Hon erbjuder alltid en kopp kaffe eller en smörgås till den som kommer på besök. För Barbro Östlund är det ingen speciell sed, det bara är så. Hon är Bohusläns matmamma och har stått vid grytorna i över sextio år. I dag är hon pensionär och föreläser om mathistoria.

– I Bohuslän var det fattigt. Att hantera maten på rätt sätt var avgörande för många familjers ekonomi. Till exempel lärde man sig att en höna med vit kam inte kunde värpa, så de slaktade man och gjorde hönssoppa på, förklarar hon.

Att vi äter ägg under påsken i dag har att göra med fastan, då man tidigare inte fick äta ägg eller kött.

– Men på påskafton fick man äta som man ville. Dessutom värpte hönorna mer på våren när ljuset kom. Då samlades ägg som man kokade i mängder.

Läs också: Färskvaror gör påsken intensiv

Traditionellt åt man kålsoppa på skärtorsdagen, och på långfredagen blev det lutfisk eller salt sill. Den bohuslänska äggosten som är tidstypisk för högtiden kommer dock inte från Bohuslän, berättar Barbro Östlund.

– Den kan spåras så långt som till Jesu födelse och kom genom Europa till Sverige. Att den stannat i Bohuslän beror på att nästan varje gård här hade höns.

Förutom äggost åts det sill i olika former, och för att kunna baka bröd bytte bohusläningarna sillen mot spannmål med västgötaborna, säger hon. I dag har laxen fått en alltmer självklar plats på påskbordet.

– Den har ju en fin färg som passar till äggen och dekorationerna. Sedan finns det bättre tillgång till lax tack vare odlingar, och den är inte så dyr, säger hon.

Att konsumtionen av påskmat ökar i dag tror Barbro Östlund kan handla både om en inkomstfråga, men också om en trend. Matprogrammen på tv kan bidra till att skapa ett större intresse, däremot tycker hon att dagens tv-kockar många gånger krånglar till det.

– Om det jag lagar har tio ingredienser har en rätt som lagas på tv minst tjugo. Det är mycket kryddor och tillsatser som man inte känner till. Och så kostar det mycket pengar.

För att laga god mat enligt Barbro Östlund krävs bara två ingredienser: kunskap och bra råvaror. Att motivera mikromat och färdigköpt med tidsbrist är ett argument hon inte köper.

– Det tar inte tid att laga mat. Det är kunskapen som fattas. Man behöver inte krångla till det. Jag har skrivit åtta böcker, med flera recept som inte tar mer än 20 minuter. Dygnet har fortfarande 24 timmar.

MEST LÄST