Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Nu ska källorna till plasten i havet och längs kusten kartläggas. I juni ska en utredning läggas fram av Naturvårdsverket.
Nu ska källorna till plasten i havet och längs kusten kartläggas. I juni ska en utredning läggas fram av Naturvårdsverket.

Nu söks källorna till mikroplasten

Vilka källor finns som släpper ut mikroplaster i naturen? Och hur kan dessa begränsas? I juni lägger Naturvårdsverket svaren på bordet.

Oron för att plaster i miljön ska skada både organismer, människor och natur finns långt upp i ledningsfunktioner av landet. I augusti 2015 fick därför Naturvårdsverket regeringens uppdrag att identifiera viktigare källor som släpper ut mikroplaster. Verket ska också föreslå åtgärder och svaren vill regeringen ha senast om tre månader, den 15 juni i år.
"Marin nedskräpning är ett miljöproblem som leder till störningar i havets ekosystem. Förekomsten av mikropartiklar utgör en speciell utmaning i nedskräpningen", skrev miljöminister Åsa Romson (MP) i regeringsbeslutet i augusti 2015.

Däckrester i havet

I uppdraget ingår att identifiera och prioritera vilka källor i Sverige som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen.
Svenska miljöinstitutet, IVL, visade för ett år sedan, i mars 2016, upp en kartläggning av spridningsvägar av mikroplaster till havet. Den visade att väg- och däckslitaget i trafiken motsvarar 13 500 ton. Därefter kom granulat från konstgräsplaner, 4 800 ton per år. Men hur stor del av dess källor som sedan hamnar i havsmiljön "är dock väldigt osäkert", skrev IVL.

Syntetfiber finns i vattnet

Syntetfibrer från tvätt uppskattades läcka ut med 200–2 200 ton per år, slitage från båtskrov 500–1 500 ton per år och industriell produktion och hantering av plast bedömdes till 20–2 200 ton per år. Naturvårdsverket uppger att siffrorna är under revidering. De viktigaste källorna ska pekas ut. 
– Det här är första gången vi i Sverige kartlägger källor till mikroplaster på ett såpass övergripande plan. Det är ingen totalstudie, men ger bra överblick av problemen med mikroplaster och svårigheterna med att kvantifiera utsläpp av mikroplast från olika källor, säger Kerstin Åstrand som är projektledare vid Naturvårdsverket för det här ärendet.
– I vårt pågående arbetet har Naturvårdsverket prioriterat ett antal källor utifrån IVL:s kartläggning. Och vi håller som bäst på med att bedöma möjligheterna att åtgärda utsläppen av mikroplaster från dessa källor, samt att ta fram relevanta åtgärdsförslag.

MEST LÄST