Polisens presstalesman Christer Fuxborg.
Polisens presstalesman Christer Fuxborg.

Så bedömer polisen ett falsklarm

Varje vecka får polisen in ett flertal larm om beväpnade personer. Men de kan ofta avgöra vilka som är sanna och inte.

ANNONS
|

Strax före klockan nio på torsdagsförmiddagen får polisen ett larm från Skee utanför Strömstad. Två personer som uppges vara beväpnade med yxa och ett pistolliknande föremål rör sig i området, något som leder till en massiv insats med hundpatruller, polishelikopter och nationella insatsstyrkan inblandade.

Mindre än ett dygn senare, vid halv fyra-tiden på fredagsmorgonen, kommer ett annat larm om en yxbeväpnad person. Den här gången från Brålanda i Vänersborgs kommun, där inringaren påstår att någon fått en yxa i huvudet. Men där nöjer sig polisen med att skicka ut "ett par" polispatruller, och det hela visar sig också vara ett falsklarm. En man i 25-årsåldern har känt stickningar i bröstet, och trodde att berättelsen om yxvåldet snabbare skulle få en ambulans till platsen.

ANNONS

Flera vapenlarm i veckan

Och larm om beväpnade personer in till polisen flera gånger i veckan, förklarar presstalesmannen Christer Fuxborg. Men i varje fall görs det en bedömning av hur trovärdigt det är, vilket också påverkar hur stor insatsen blir.

– Man gör en bedömning, vad är ingångsvärdena? Vem är det som ringer, hur pass säker är du, är du långt från din iakttagelse eller är du väldigt nära? Det är många parametrar man väger in innan man tar ett beslut om vilken omfattning insatsen ska få.

När det gäller larmet från Skee beskriver Christer Fuxborg inringaren som "ett väldigt stabilt vittne med stor detaljrikedom" i sin berättelse, vilket gjorde att man tog det på allra största allvar.

– Det bedömdes som att det var riktigt, så att säga. Då åker vi hellre ut en gång för mycket än en gång för lite. Och det var ju en ganska lugn förmiddag, så då finns det lite luft i systemet. Det gör att man kanske har möjlighet att lyfta helikoptern, och sen var det en kanske en insats mot farlig person också, och då börjar man prata med insatsstyrkan och sätta dem på fötter, säger Christer Fuxborg.

"Typexempel" på ett falsklarm

Det larm som kom om en yxattack i Brålanda var dock inte alls lika trovärdigt, och Christer Fuxborg beskriver det som ett "typexempel" på ett falsklarm.

ANNONS

– De uppgifter som kommer in i det fallet gör att operatören som tar emot det samtalet anar ugglor i mossen. Och mycket riktigt så var det ju någon som falskeligen larmade då. Det är oftast erfarna poliser eller civila som sitter på ledningscentralen och tar emot de här samtalen på nätterna, så då gör man en bedömning från fall till fall. Och när saker och ting inte riktigt stämmer så lägger man kanske inte riktigt samma krut där som på den insatsen vi hade i går förmiddag.

– Dehar tydligen ringt flera gånger under natten och kommit med olika uppgifter. Det är väl då vi förstår, och även SOS, att det är något som inte stämmer.

Men ni skickade ändå ut patruller till den platsen?

–Jo, jo, vi är tvungna att kontrollera det. Men vi anpassar vårt personalläge efter de inkomna parametrarna, säger Christer Fuxborg.

Den man i 25-årsåldern som känt stickningar i bröstet behövde inte följa med ambulansen, och inringaren är nu misstänkt för falskt larm.

LÄS MER:

Fakta: Falskt larm

Falskt larm faller under 16 kapitlet "Om brott mot allmän ordning" i brottsbalken.

Det är ett brott man kan dömas för om man "genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd".

För brott av normalgraden är straffskalan böter till högst ett års fängelse.

För brott som bedöms som grovt riskerar man sex månader till fyra års fängelse.

Brottsrubriceringen falskt larm omfattar även missbruk av larmanordningar, men där är straffskalan något lägre.

Källa: Brottsbalken

ANNONS