Regionens dom faller över vårdcentraler: de går miste om 100 miljoner kronor.
Regionens dom faller över vårdcentraler: de går miste om 100 miljoner kronor. Bild: Anders Ylander

Vårdcentraler går miste om miljonbelopp efter felaktiga diagnoser

Regionens granskning avslöjade att flera vårdcentraler medvetet satte irrelevanta diagnoser för att få mer pengar. Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsens dom fallit: vårdcentralerna går miste om 100 miljoner kronor. Men de berörda vårdcentralerna kritiserar böteslappen.

ANNONS
|

I slutet av september kom resultatet av Västra Götalandsregionens granskning: 13 vårdcentraler i regionen hade medvetet satt irrelevanta diagnoser på sina patienter.

Syftet var att få mer pengar i ersättning från regionen.

Vårdcentralerna använder ett poängsystem (ACG, Adjusted Clinical Group) för att fördela sjukvårdsresursen utifrån förväntad vårdtyngd. En diagnos som förväntas kräva tyngre vårdinsatser, som mer läkemedel och fler läkarbesök, ska innebära mer pengar i ersättning till aktuell vårdcentral.

Regionen granskade 29 vårdcentraler. Rapporten bedömde att 13 vårdcentraler medvetet hade försökt höja sin poäng medan nio bedömdes möjligen ha försökt göra detsamma.

En vårdcentral satte 7 661 diagnoser på en dag och en patient fick hela 45 diagnoser på en gång.

ANNONS

Böteslappen: 100 miljoner kronor

Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsens dom fallit över de som, enligt granskningen, medvetet satte irrelevanta diagnoser men även de som möjligen ska ha försökt göra detsamma.

23 vårdcentraler berörs av de ekonomiska sanktionerna, varav 18 är offentliga och fem är privata.

Tillsammans går de miste om 100 miljoner kronor i utbetalningar under 20 månader, i snitt 225 000 kronor per vårdcentral.

De flesta vårdcentraler som ska betala tillbaka/går miste om pengar är alltså offentliga vårdcentraler. Närhälsan skriver i dess yttrande att granskningen inte tar hänsyn till omständigheter som kan ha gett en högre poäng och därmed högre ersättning, som "ökad produktion, tillgänglighet eller om vårdcentralen tidigare hade en underregistrering".

– Det var viktigt och riktigt att vårdcentralerna fick chansen att komma med synpunkter men vi landar i att den tidigare granskningen kvarstår. Vi skipar just nu ingen millimeterrättvisa. En del av de här fallen är mer uppenbara än andra, där man under en helg har registrerat över 10 000 diagnoser på sina patienter, säger Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen.

Jonas Andersson (L). Ordinarie ledamot i regionfullmäktige
Jonas Andersson (L). Ordinarie ledamot i regionfullmäktige Bild: Peter Wahlström

Dessutom kritiserar Närhälsan begreppet irrelevanta diagnoser och skriver att "inget pekar på att registreringar har varit irrelevanta utifrån patientens medicinska historik." Däremot har de varit irrelevanta för det aktuella besöket och därmed innebär felaktig diagnosregistrering, enligt Jonas Andersson.

ANNONS

– I den här granskningen har man inte kunnat se att man har gett patienter påhittade diagnoser, och det hoppas vi inte heller att man har gjort. Emellanåt kan det definitivt vara relevant att lyfta upp en diagnos, men det som har skett är att man på många håll har upprepat diagnoser utan att träffa patienter.

Vårdcentralen: "Inte rättssäkert"

En av vårdcentralerna som berörs är privata Nödinge vårdcentral, som enligt rapporten möjligen försökte höja sin poäng genom irrelevanta diagnoser. Enligt dess verksamhetschef, Tina Holmberg, stämmer det inte. Hon berättar att de för några år sedan behövde uppdatera patientjournaler och därför registrerade de kroniska diagnoser som saknades för att säkra vårdkvaliteten.

Tänkte ni på att det skulle kunna höja er ACG-poäng?

– Ja, det gjorde vi men det valet vi hade var en medicinsk osäker miljö i stället. Att vi skulle få någon ekonomisk vinning, jag har inte ens tänkt i de termerna och det var kanske naivt, säger Tina Holmberg.

De ekonomiska sanktionerna kommer förmodligen drabba verksamheten hårt.

– Det som är tråkigt är att jag har haft tillit till systemet. Det är inte rättssäkert när man utser straff till de som möjligen har arbetat på ett sätt som inte är rätt. Straffet blir hårt när det inte ens är säkert bevisat att vi gjort fel.

ANNONS

Enligt Jonas Andersson (L) gör de ingen skillnad på de som anses ha höjt sin poäng medvetet eller möjligen ha gjort detsamma i beslutet.

– På de flesta finns en mängd upprepade diagnoser som inte står i linje med de regelverk vi har för diagnosregistrering i regionen, det gör att vi väljer att behandla gruppen på likartat sätt.

Och om resultatet blir att man måste skära ner i verksamheten?

– Man kan säga att de andra 180 vårdcentralerna har fått en lägre ersättning medan de här har fått en högre. Nu drabbar det dessa som man vid granskning har funnit att man medvetet eller möjligen har försökt påverka sin poäng.

Fakta: Ersättningssystemet Adjusted Clinical Group (ACG)

ACG bygger på hypotesen att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behov av vårdinsatser framåt i tiden.

Bedömningen kan utgå ifrån diagnoser som har registrerats inom delar av eller hela hälso- och sjukvården.

Verktyget är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA och används över hela världen.

I Västra Götalandsregionen används ACG för att beräkna av en andel av ersättningen till de vårdcentraler som bedriver vård inom ramen för Vårdval Vårdcentral. Vårdtyngden beräknas utifrån diagnoser som har registrerats vid vårdcentraler inom vårdvalet under en period om 15 månader.

Källa: Västra Götalandsregionen

ANNONS