Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Som frätande syra

    Korruption är ett gift. Den skadar samhället, sprider misstro och sätter gemensamt överenskomna spelregler ur spel.

    Ett företag som myglar sig till ett kontrakt sätter konkurrensen ur spel. Det kostar för kunder och handlar det om offentliga tjänster så drabbas skattebetalarna. Synen bland forskare på korruption har förändrats. Tidigare sågs den typen av fuffens ibland som ett ”smörjmedel”, men numera finns en omfattande forskning och erfarenhet som visar att förekomsten av korruption är ett av de verkligt stora hindren för framsteg. Den sänker tillväxten, snedvrider resursanvändningen och ökar politisk och social oro.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    Korruption finns också i Sverige. Det som är oklart är hur mycket och i vilka former. I internationella index, som i det som Transparency International, använder hamnar vi ofta i den grupp länder där korruptionen bedöms vara minst.

    Så kanske det är, men placeringen på en skala är ju inget svar på de verkliga problem som faktiskt finns. En rad korruptionshärvor har kommit i dagens ljus de senaste åren. Det är noterbart att praktiskt taget samtliga har kommit till vår kännedom tack vare ihärdiga mediers arbete. Ofta har transaktionerna passerat den interna kontrollen i en kommun ett landsting eller en myndighet utan att noteras.

    Häromdagen presenterade fyra forskare en kunskapsrapport (ESO 2013:2 Allmän nytta eller egen vinning?) om korruptionens utbredning i Sverige. Den har fått stort genomslag, där det anmärkningsvärda – i en internationell jämförelse – är att så många svenskar misstror kommunernas förmåga att stå emot korruption. Den är en lunta på mer än 160 sidor och innehåller mycket intressant, både teori och praktik.

    Forskarna diskuterar bland annat vad som är korruption och menar att det är nödvändigt att ha en bredare syn än enbart fråga om mutor. Korruption ska ses i ”en kontext av oetiskt beteende och maktmissbruk”. Korruption uppstår ”när offentliga makthavare gör avsteg från normen om opartiskhet i utförandet av sina offentliga uppgifter.” Då är det fråga om maktmissbruk eller nepotism, vänskapskorruption eller annat missbruk av sitt förtroende. Det kan handla om en läkare som ger förtur till någon han/hon känner, en politiker som försöker påverka ett ärendes utgång till fördel för en vän eller familjemedlem, en handläggare på kommunkontoret som ger fördelar till sin granne. Eller lovar att bryta mot offentlighetsprincipen vid en anställning. (Se artikel intill) För att nämna några exempel.

    Vad andra tror om detta har betydelse; finns tron att ”alla andra” håller på med sådant är det nära till hands att själv göra detsamma. När ett sådant läge uppstår har man beträtt det sluttande planet.

    Det som saknas i rapporten, och i debatten överhuvudtaget, är den andra sidan av korruptionen, nämligen den aktör som vill påverka ett beslut/affär genom att betala eller ge andra fördelar till den som fattar besluten. Allt det som föreslås i form av ökade möjligheter att upptäcka korruption handlar om den ”köpta” sidan, mer insyn och öppenhet, mer revision, tydligare regler. Bra så. Här kan varje kommun göra sin läxa.

    Men näringslivet och dess intressen måste också hänga på. Det är tyvärr så att både etik och moralisk agerande är ovanliga ämnen när näringslivfolket/organisationerna tar till orda i samhällsdebatten. De ställer krav på vad andra ska göra. Men vad kan de själva göra? Vad vill de göra? Det handlar om till exempel affärskulturen. Okej, man informerar om mutlagstiftningen och diskuterar gärna korruptivt betende i andra länder, men hur man ska förhindra sådant på hemmaplan tycks man ha lite att säga om.

    För debattens skull, och för möjligheterna att stå emot, är det viktigt att se båda perspektiven; den som fifflar/trycker på/mutar/ och den som är mottagare/medspelare.

    Peter Götell

    peter.gotell

    @bohuslaningen.se