Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Ingemar Eriksson.

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Han vill se Kropps i handbollseliten igen

    Han har varit A-lagstränare, ungdomsledare och åskådare. Han har upplevt Kroppskulturs uppgång och fall ur flera perspektiv. Nu arbetar Ingemar Eriksson i föreningen. Med sikte mot eliten.

    I morgon spelar Kroppskultur borta mot Eslöv för att behålla greppet om platsen till allsvenskan.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    Förutsättningarna är enkla: Med två omgångar kvar att spela av division 1 södra leder Kropps tabellen på samma poäng – och 80 plusmål till godo – som Eslöv. Bakom jagar Kärra och H65, båda har en poäng färre. Det är med andra ord bäddat för en dramatisk avslutning för Kropps.

    Blev historisk
    Inför ögonen på Ingemar Eriksson. Den före detta förbundskaptenen för seniorlandslaget och ungdomslandslaget, blev historisk i Kroppskultur 1981 genom att som första tränare föra upp herrlaget till högsta serien. Han har återkommit i rollen vid ett par tillfällen efter en kortare sejour som tränare i Tyresö 1985-88, men arbetar nu som styrelseledamot i Kroppskultur Herr med inriktning på det sportsliga planet.

    – Jag försöker att se alla bortamatcher, säger han och lutar sig tillbaka i stolen och gör en svepande gest med ena handen.

    Hemma i Agnebergshallen missar han ingen av Kroppskulturs A-lagsmatcher. Ingemar Eriksson har till och med sin speciella plats, i slutet på en av de bortre långsidorna.

    – Det har blivit så sen vi flyttade hem från Stockholm. Vi har känt oss hemma i hörnet mitt emot kunskapens hörna som den kallas, säger Ingemar Eriksson och ler.

    Vill vara i nuet
    Vi har träffats på Ingemar Erikssons arbetsplats på Silentzvägen för att tala om Kroppskulturs herrlag. Om framtid, dåtid och nutid.

    – Jag tillhör inte den kategori som tycker det var bättre förr utan att det är väsentligt att befinna sig i nuet. Det blir ett ok annars för killarna som befinner sig på planen.

    Trodde du för fyra år sedan, när Kroppskultur gick i konkurs, att ni skulle hamna där ni är i dag?
    – Det är klart att jag såg svårigheter då, men med den handbollskultur och handbollskunskap som finns här kommer man nog tillbaka om man orkar hålla i det.

    Det har Kroppskultur gjort. Inte minst på ledarsidan med namn som Anders Emilsson, Ulf Schefvert, Per Johansson, Johnny Drottz, Dragan Savanovic och nuvarande tränaren Fredrik Johansson. Men även före detta spelare ställde upp på planen när det som mest behövdes.

    – Man får inte glömma bort att det försvann 25 spelare efter konkursen. Det var viktigt för oss att äldre spelare som Patrik Andersson och Jerker Blomqvist var med i division 3. Efter det har vi byggt mycket runt det nuvarande laget. Den ende spelare som är med nu och också spelade fullt i division 3 är Mattias Johansson.

    – Nästa steg blir ännu viktigare. Vi kan inte bli ett elitlag genom att driva det på ideell basis. Det är svårt att få någon att orka med det.

    Som det är i dag har Kroppskultur en anställd kanslist på 25 procent. Så sent som förra våren hade föreningen långt gångna planer på att värva Jerry Hallbäck som sportchef. Men Sävehof hann före.

    – Vi förlorade på målfoto. Men det kanske var rätt att det blev som det blev, ja att fortsätta med den hemvävda sidan ett tag till.

    Ingemar Eriksson betonar också att det är en ohållbar strategi i längden. I alla fall om Kroppskultur ska tillbaka till yppersta eliten.

    – Den här säsongen har vi haft en budget på en knapp miljon kronor. Men för att gå vidare räcker inte det. För att etablera sig i allsvenskan tror jag att det behövs en och en halv miljon och i elitserien runt tre miljoner.

    – Det går knappt ihop sig i år. Ändå har vi i princip noll spelararvoden. Men jag vågar ändå påstå att vi har järnkoll på ekonomin i dag.

    Hur skulle ni klara er i allsvenskan?
    – Vi vill gärna jämföra oss med Aranäs som var med oss först i tvåan och sedan i ettan. Jag tror inte att vi är så mycket sämre. Vi har många utvecklingsbara spelare.

    Hur viktiga är de två kommande division 1-matcherna för föreningens framtid?
    – Det vill jag inte uttala mig om. Jag vill inte sätta någon extra press på spelarna och ledarna.