Nordahl: De kan inte släppa "due-due"

Estádio do Bessa, Porto, 22 juni 2004:

Danmark leder den sista gruppspelsmatchen i EM med 2–1 och är vidare till kvartsfinal. Kvitterar Sverige till 2–2 är både Danmark och Sverige vidare på Italiens bekostnad. I den sista ordinarie minuten gör Mattias Jonson 2–2.

Under tilläggstiden gör inget av lagen några försök att vinna matchen. I Italien exploderar anklagelserna om läggmatch.

"Due-due" blir ett begrepp.

Nyligen var Thomas Nordahl i Milano och såg toppmötet Milan–Juventus, kort efter playoff-lottningen. Trots att 13 år gått sedan matchen i Porto kom den upp i möten med italienare.

- De kan inte släppa 2–2-matchen som de åkte ut på. De kallar matchen för "biscotti", en bjudning, en muta, säger Nordahl och skrattar.

"Konspirationernas land"

Han var själv på den berömda matchen.

TT: Vad hade du för känsla då. Låg det något bakom italienarnas misstanke om att det var uppgjort?

- Nej, absolut inte, men Italien är konspirationernas land.

Namnet Nordahl är för alltid förknippat med Milans och mäktiga hemmaarenan San Siros historia. Den som går på klubbens museum upptäcker snart att pappa Gunnar har en given plats som en av Milans största spelare genom tiderna.

Själv växte Thomas upp i Milano och Rom, tog till sig språket och kulturen på ett barns naturliga sätt och kontakten med Italien har han aldrig släppt. Under flera år var han expertkommentator i tv på italiensk fotboll och i rollen som "Don Tommaso" reste han runt i landet och gjorde reportage.

- Numera är jag nere i Italien fem-sex gånger om året. Jag tittar nog på tre-fyra matcher varje helg på tv. Jag har mycket kontakt med Roma och Milan, gamla skolkamrater och tv-kollegor i Italien. Vi upprätthåller kontakten sedan jag slutade på tv.

Nackdel att börja hemma

TT: Hur ser man på mötet i Italien?

- Man kan säga att italienarna håller en ganska självsäker mask. De tar det utåt för givet att Italien ska vinna, men de har respekt för vår kollektiva styrka. De säger att tar vi det spelare för spelare vinner Italien. Och det säger även jag.

- Jag håller naturligtvis på Sverige, men ska man tänka med huvudet blir det väldigt svårt, i synnerhet om Andrea Belotti hinner bli frisk. Han är stark, bra på huvudet. Och så har du kvicka spelare som Lorenzo Insigne och Ciro Immobile, säger Nordahl.

Han tycker att det är nackdel för Sverige att börja hemma.

- Det är ett minus. Italienarna kommer säkert hit och tänker att det här ska vi avgöra på San Siro. De har spelat 58 matcher på San Siro och förlorat två. Finns det några som kan spela på resultat, så är det italienarna.

Italienskt krismöte

TT: Hur ska Sverige ta sig an matchen på Friends på fredag?

- Vi får inte släppa in mål. Jag tror också vi får svårt att föra spelet. Vår chans ligger i ett väldigt bra lagförsvar. Vi ska satsa på våra starka sidor och det är kollektivet. Vi jobbar och springer för varandra. Sedan är det en fråga om skickligheten räcker till. Vår chans är att utnyttja de få chanser vi får.

- Precis som Janne (Andersson) säger ska vi inte vara rädda. Vi har gjort det bra hittills, men vi ska inte tro på sånt som sprids bland experter och tv-kommentatorer att italiensk fotboll är lite på dekis.

Men allt är inte frid och fröjd hos "Gli Azzurri". 0–3-förlusten mot Spanien tog hårt.

- Under den senaste samlingen hade spelarna ett möte, där man diskuterade olika saker. Det skedde med ledningens godkännande. Gianluigi Buffon och det gamla gardet initierade mötet och man pratade ut om stolthet och såna saker. Det var inte något mot Gian Piero Ventura (förbundskapten), mer om att man var tvungna att anpassa sig till spelsystemet och ta sig samman. Med sin rutin insåg Buffon att branden måste släckas innan den är fullt utvecklad.

Fotbollens La Scala

Till returmötet är Thomas Nordahl på plats på San Siro, arenan som officiellt heter Stadio Giuseppe Meazza.

- Alla fotbollsälskande italienare säger San Siro. Det är egentligen namnet på en stadsdel och från början var det en kyrka.

Arenan väcker många minnen och känslor.

- Jag har spelat där med landslaget, med Anderlecht och jag har sprungit som maskot där. San Siro kommer att vara en kokande gryta. De kallar arenan La Scala del Calcio, fotbollens La Scala. På pappas tid sade man Den fattige mannens teater, för då var det bara ståplats.

- Att komma ned dit och behöva vinna kan bli oerhört svårt. Därför är det synd att vi fick första matchen hemma. Jag tror det hade varit lättare för Andersson att åka ned, spela snålt och få ett resultat med sig hem till Friends.