Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Bild: Hasse Holmberg

    Denna artikel ingår för dig som är kund.

    Ställ ut vatten åt de vilda djuren

    Vilda djur har det svårt i värmen. Ett sätt att lindra deras lidande är att ställa ut vatten, rekommenderar Olle Arvids.

    Efter flera veckor utan en droppe regn fick vi faktiskt ett par åskskurar här på Västkusten på måndagseftermiddagen 9 juli. Långt ifrån tillräckligt, och prognoserna visade på fortsatt torka.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

    Efter jobbet var tanken att ställa ut mina genomvåta skor på tork i solen, men glömde det. De åkte ut på onsdagen i stället, och när jag skulle hämta in dem på eftermiddagen hoppade en stor groda upp ur den ena. Äntligen hade grodan hittat en lite fuktig håla att ta skydd i under dagen!

    Många vilda djur lider när det är så här varmt och torrt. Älgar och rådjur saknar svettkörtlar och är inte anpassade till hög värme. Redan vid 15 grader börjar älgarna få det jobbigt och söker sig till vatten och skugga. Växtligheten kan inte ta upp lika mycket kväve när det är torrt och varmt, och innehåller mindre näring än under ett svalt och fuktigt år. Det betyder att djuren blir sämre rustade för vintern eftersom de inte hittar föda av lika god kvalitet.

    Torkar blåbärsriset bort kan det bli riktigt illa. Då förlorar rådjuren en viktig födokälla till vintern, och en massvält kan inte uteslutas. På kvällarna ser jag ofta hur rådjuren går och betar i dikena mellan åkrarna och vid vägarna, där det i bästa fall ännu är lite fuktigt och finns en del frisk växtlighet kvar. Något att tänka på när ni kör bil under mornar och kvällar.

    Rådjurskiden har en sämre överlevnad än normalt under ett sådant här år, vilket har både direkta och indirekta orsaker. De direkta är lätta att förstå. Får mamman dåligt med vatten och näring kan hon inte producera lika mycket mjölk åt sina små, och när kiden själva ska börja äta fast föda hittar de inte de friska, gröna bladen som borde finnas. De indirekta orsakerna kan ha att göra med tillgången på t ex smågnagare och daggmaskar. Smågnagare är normalt rävens huvudföda, och som allt annat beroende av vatten och frisk grönska. Under ett torrår är det knappast läge att massföröka sig, och då måste räven hitta andra bytesdjur.

    Daggmaskar är normalt grävlingens favoritmat, men var hittar man sådana när marken är stenhård och kruttorr? För både räv och grävling blir kiden alltmer intressanta. Alla måste ju försöka överleva så gott de kan.

    I vintras fick jag för första gången intrycket av att det fanns fler bockar än getter på min rådjursmatplats. Friska, välnärda rågetter får oftast getkid, medan svagare getter oftast får bockkid. Bockkiden är oftast kraftigare och har större chans att överleva i svåra tider. Detta kan också ses som en självreglering av rådjursstammen.

    Ni som bor med skogar och fält inpå er kan gärna ställa ut några vattenspannar åt djuren. Det ska vara spannar utan handtag, för skulle ett rådjur få handtaget om halsen kan det gå illa. Glöm inte att byta vatten varje kväll, så att det håller sig friskt. Små stillastående vattensamlingar (till exempel trädgårdsdammar) med dåligt vatten kan faktiskt bli dödsfällor för djur som desperat måste ha något att dricka. Spannar med friskt vatten kan rädda liv!