1992 gjorde Jesper Odelberg sitt första stand up-framträdande i uppväxtorten Ljungskile. Han gläntade då på dörren till en ny värld. För i underhållningsbranschen blev han sedd för det han kunde, bortom sin cp-skada och rullstol. Två år senare, 1994, började han arbeta på Backa teater och fick en praktisk lektion i allt vad teater innebär.
Genombrottet kom genom Släng dig i brunnen, 1997, där Jesper Odelberg sakta men säkert började plantera frön i huvudet på sin publik – tankar om förtryck mot funktionshindrade och annan vardagsrasism. Sedan dess har han fortsatt befinna sig i en roll där han inte bara är underhållare, utan också ett språkrör för förtryckta grupper i allmänhet och funktionshindrade i synnerhet. Jesper Odelberg tror inte att funktionshindrade klarar av allt – men han tror att alla ska få möjligheten att försöka.
– Alla ska få försöka göra det de vill och inte hindras av sitt funktionshinder, säger han.
Lasse Brandeby en förebild
För några veckor sedan fick han ett samtal från Lasse Kronér. "Tur att jag fick tag i dig" hördes från andra änden av telefonlinjen.
– Först trodde jag att jag skulle vara med i Dobbidoo, för det har vi pratat om innan, säger Jesper Odelberg.
Men det handlade inte om Dobbidoo, utan i stället berättade Lasse Kronér att Jesper Odelberg skulle motta historiens första Lasse Brandeby-stipendium. Den 1 juni fick han priset på 20000 kronor.
– Det är stort. Lasse Brandeby är en person som har betytt väldigt mycket för mig.
I morgon, onsdag, sätter Jesper Odelberg upp Den normalfungerande människans börda på Bio Roy i Göteborg. För första gången har han skrivit egna låtar till en föreställning. En förmåga han har haft länge, men som – med hjälp av en Ipad – fungerar först nu. De egna sångnumren blandas med tankar om samhället och dess otillgänglighet.
– Föreställningen är väldigt politisk. Jag är trött på artister som inte vågar visa vad de står för. I den politiska tid vi lever i är det viktigt att göra det.
Han är imponerad av förre Vänsterledaren Lars Ohly, som för flera år sedan lyfte frågorna om funktionshindrades rättigheter. Numera är Odelberg själv engagerad vänsterpartist. Förbannad på den borgerliga regeringen och den väg som Sverige har gått sedan maktskiftet.
– Tillgången på tågen har till exempel blivit sämre. Numera måste jag ange höjd och bredd och allt möjligt på min rullstol. De måste till och med veta vilken batteritid den har.
Han vill att samhället ska bli tillgängligt. Bland annat lyfter han gärna de personliga assistenternas roll – att de förtjänar högre lön och att de inte ska bli betraktade som jourhavande kompisar, utan i stället fungera som en frihet för de funktionshindrade.
– Jag umgås inte med min assistent privat, utan jag försöker behandla min assistent som en arbetskamrat.
Blev behandlad som ett barn
Även om Jesper Odelberg känner sig accepterad i sin roll som underhållare och scenmänniska möts han fortfarande av fördomar. Fördomar om att han inte kan prata och att han är dum. Det händer att välmenande – men okunniga – människor kommer fram till honom på staden och skänker pengar. Och han är inte ensam om att vara utsatt.
– Min assistent var på Liseberg häromdagen och fick se en man med cp-skada i 35–40-årsåldern som skulle åka en attraktion. Personalen pratade med honom som om han var 3 år och han hade två assistenter som tvingade på honom en leksakskaptensmössa. Han slog av den tre gånger, men de satte på honom den ändå.
Jesper Odelberg menar att funkisförtrycket och funkofobin, som han själv säger, måste lyftas mer. Inte minst hos makthavarna.
– Om man nämner rasism, homofobi och kvinnoförtryck som politiker – då måste man också nämna funktionshinder.
Och det är där han landar i sin föreställning. Han har tagit upp och skruvat till den "normalfungerande" människans syn på personer med funktionshinder. I morgon går föreställningen upp i Göteborg och i höst turnerar den. Och även om några datum och orter inte är bestämda lovar Jesper Odelberg att besöka hemtrakterna.
– Jadå, föreställningen SKA till Uddevalla.
