I Sverige avverkas mindre än en procent av den produktiva skogsarealen varje år. Tillväxten på alla de övriga ytorna är minst lika stor som ”förlusten” på den yta som har avverkats. Det skriver Gustav Melin och Kjell Andersson från Svebio.
I Sverige avverkas mindre än en procent av den produktiva skogsarealen varje år. Tillväxten på alla de övriga ytorna är minst lika stor som ”förlusten” på den yta som har avverkats. Det skriver Gustav Melin och Kjell Andersson från Svebio. Bild: Lennart Hildingsson

Att använda skogen är bäst för klimatet

Förre landshövdingen Lars Bäckström tog i sin krönika i Bohusläningen 6 oktober upp frågan om biobränslen ger klimatnytta. Hans analys var att klimatnyttan sker först på sikt eftersom det tar 60 år för träd att växa upp igen efter en avverkning och att koldioxiden är densamma vare sig den kommer från fossila bränslen eller biobränslen.

ANNONS

Bäckströms argument kan synas rimliga och har plötsligt blivit vanliga i den politiska debatten. Den etablerade uppfattningen är annars att biobränslen är klimatneutrala genom att det gröna kolet ingår i ett naturligt kretslopp till skillnad från det fossila kolet som frigörs efter att ha legat bundet i berggrunden i miljontals år

Den grundläggande skillnaden betonas också av myndigheterna på området, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, i rapporten Bioenergi på rätt sätt, som gavs ut 2017. Förutsättningen – att vi gör det på rätt sätt – är att produktionen av biomassa sker hållbart och att ny skog planteras efter att man avverkat.

ANNONS

Teorin om att biobränslen från skog inte skulle vara klimatneutrala eftersom det tar 60 eller 100 år för ett träd att växa upp igen brukar kallas för ”kolskuldsteorin”. Vid beräkningarna av kolskulden börjar man alltid med avverkning och förbränning av biomassan, och utgår från ett enskilt träd eller enstaka bestånd. Man beräknar sedan en återbetalningstid.

Vi menar att det här är vilseledande. Beräkningarna måste antingen utgå från ett enskilt träd, och då måste trädet först växa innan man kan elda det, eller så måste de göras för hela skogslandskapet eller för hela landet, möjligen för hela skogsinnehavet för ett skogsbolag.

I Sverige avverkas omkring 200 000 hektar skog varje år i slutavverkningar. Det är mindre än en procent av den produktiva skogsarealen som är 23 miljoner hektar. På de övriga 99 procenten växer skogen vidare, frånsett de hyggen där plantorna ännu inte kommit i gång. Men tillväxten på alla de övriga ytorna är minst lika stor som ”förlusten” på den yta som vi avverkat. I verkligheten ökar förrådet av biomassa kraftigt varje år eftersom vi endast avverkar 90 miljoner skogskubikmeter medan tillväxten är 120 miljoner skogskubikmeter. Skogsförrådet har dubblerats de senaste hundra åren och fortsätter att öka.

Om vi skulle avbryta alla avverkningar skulle vi naturligtvis på kort sikt öka förrådet av biomassa och därmed kolförrådet ännu mer i skogen. Problemet är att vi efter en tid skulle få sjunkande tillväxt och därmed mindre inbindning av koldioxid. Gamla träd växer sämre än unga. Vi skulle under tiden också få större utsläpp från fossila bränslen och material eftersom vi inte skulle ha den substitution som biomaterialen och biobränslena ger. För Sveriges ekonomi skulle det också vara förödande eftersom vår skogsindustri ger den största nettoexporten av alla branscher och skapar inkomster och sysselsättning i alla delar av Sverige.

ANNONS

Vi ska använda biomassan effektivt både för förnybara material och som biobränslen. De bästa delarna av trädet blir klimatsmarta trä- och pappersprodukter, kemikalier och textilier, medan alla biprodukter och restprodukter, som utgör hälften av det skördade trädet, kan användas som energiråvara. Vi har stora reserver av outnyttjad biomassa, inte minst mycket stora volymer avverkningsrester från hyggen och gallringar. Den biomassan bryts i dag ner under kort tid och släpper från sig omkring 45 miljoner ton koldioxid varje år till ingen nytta. En stor del skulle kunna användas för att göra biodrivmedel.

Vi kommer under de kommande åren att få en intensiv debatt på EU-nivå om hur vi ska använda skogen, där många kommer att förespråka att vi ska låta skogen stå och ”lagra kol” i stället för att producera material och förnybara bränslen. Det är viktigt att nordiska politiker förstår att skogen ger störst klimatnytta om den brukas aktivt och används som förnybar råvara.

Gustav Melin

vd

Kjell Andersson

näringspolitisk chef

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen

ANNONS