Svar till Per-Olof Andersson, för Arbetsgruppen för Gårviks utveckling, under insändarrubriken ”Gårviks badplats är åter i fara” i Bohusläningen 23 oktober 2017.
VA-utbyggnaden på Tungenäset ut till Gårvik väcker stort engagemang – med all rätt. Gullmarn är ett Natura 2000-område vars marina miljö är speciellt känslig och som vi alla vill och skall värna. Bland annat ställs stora krav på att begränsa utsläppen, vare sig det sker direkt eller, som i Gårvik idag, indirekt via åar och andra vattendrag. Precis som påpekades av Ulf Johannesson i fredagens insändare på samma tema.
Byggandet av en överföringsledning mellan Gårvik och Munkedals tätort är en följd av olika behov och intressen och i slutändan en beställning av Munkedals kommun till Munkedal Vatten AB, som kommunen äger i sin helhet. Arbetet utförs sedan av Västvatten, där Munkedal Vatten AB är delägare. Från planeringsstadiet, och under hela processens gång, finns flera kontrollfunktioner (t.ex. Länsstyrelsen) som ser till att arbetet fyller ett syfte och att det utförs på rätt sätt.
Att den så kallade ”bajspumpen” ska bräddas (översvämmas) har i debatten nämnts som ett orosmoment. Västvatten ansvarar idag för cirka 300 avloppspumpstationer i sina ägarkommuner och flertalet av dessa finns i känsliga naturområden. De byggs utifrån en standard med dubbla pumpar (varav en ska klara hela flödet), larm för driftstörning med fjärrövervakning, anslutning för externt elverk, kolfilterrening på ventilationsluft samt möjlighet att köra med mobil pump eller slamsugare om så behövs. Utöver det har vi beredskapspersonal i tjänst dygnet runt. Vi är alltså väl förberedda för att undvika bräddning.
Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att ingen vill göra Gårvik mindre attraktivt än det är i dag. Arbetet utförs för att bedömningen är att den totala påverkan i området kommer att bli mindre med en anslutning till allmänt VA, än den är idag med enskilda avlopp.
Marianne Erlandson
VD, Västvatten