Göteborgsvägen omfattar cirka två kilometer och består av många skiftande karaktärer. Utifrån dessa karaktärer kan området delats in i delsträckor. Nedan, ett förslag:
Delsträcka 1. Från Hästepallarna och fram till korsningen med Nordens väg.
Nya björkar mitt i vägen, men med bredare mittremsa än dagens, som är 1,6-1,7 meter, för att nya träd mår bättre och de håller många år. Drift och underhåll blir säkert.
Delsträcka 2. Från korsningen med Nordens väg och fram till Junogatan.
Trädraden med björkar i mitten ersätts med fyllblommigt fågelbär [körsbär, red anm] på båda sidor om gatan.
Delsträcka 3. Från korsningen Junogatan och fram till korsningen med Parkgatan.
Nya björkar i mitten av vägen med bred mittremsa, för att träden ska växa bra, rekommenderas.
Delsträcka 4. Från korsningen med Parkgatan och fram till korsningen med Asplundsgatan.
Trädraden med björkar i mitten ersätts med fyllblommigt fågelbär [körsbär] på båda sidor om gatan.
Delsträcka 5. Från korsningen med Asplundsgatan och fram till Västerbron.
För att matcha stadskärnans befintliga trädrader föreslås denna delsträcka (trots sjukdomsrisken) planteras med lind. Varför detta förslag? Träd beter sig olika beroende på platsens förutsättningar, så som planteringsavstånd och ljusförhållanden. Tätare placerade träd gör att hastigheten på trafiken upplevs högre och bilisterna saktar undermedvetet in.
För att få träd som mår bra och lever länge i stadsmiljöer krävs bra växtbäddar. De björkar som finns längs gatan idag, står i mitten av gatan och med ganska långa avstånd då många träd tagits bort/dött över tid. Idag står här björkar i varierande skick i en mycket smal mittremsa omgiven av breda körfält som inbjuder till höga hastigheter. Mycket smal yta för träden och breda körbanor, som gör att det inte är en bra ide att bara byta träd. Vägen måste byggas om.
Det fanns ett förslag som fick godkänt av tidigare kommunfullmäktige, att bara byta trädallé. Det kostar kommunen mycket och resultat blir inte bättre för de nya träden och inte bra för de som bor där, tycker jag.
Björken har ur ett kulturhistoriskt perspektiv varit önskvärd att försöka behålla på någon sträcka (eller snarare återplantera). Den är idag en viktig identitetsskapare längs Göteborgsvägen. Men björk avger mycket pollen och frön, vilket kan verka störande i bostadsmiljöer. För att ta hänsyn till detta bör delar av vägen återplanteras med björk. Bästa sträckan för detta bör vara i de yttre delarna av vägen för att ge störst visuell effekt när man närmar staden.
För de sträckor där björk inte anses vara ett lämpligt artval , där det även finns bostadsbebyggelse tätt intill vägen, finns andra arter som kan fungera. Men en undersökning utifrån bland annat kronutbredning, mängden löv, frukter, blomning samt hur långlivade träden är, måste ske först, om det inte redan är gjort.
Ta till exempel ett blommande träd, för att öka prydnadsvärdet i gatumiljön i staden. Ett blommande träd, men helst utan frukter då det kan ge besvär med fåglar och getingar, när det handlar om sträckor där många rör sig till fots och per cykel.
Avslutningsvis tycker jag att valet av träd inte bara är en politisk fråga, utan en tjänstemannnafråga också.
TPA