De senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om Matilda, två år gammal. Båda behöver hjälp att andas och kan dö utan tillsyn, men ingen av dem får stöd. Matilda och Selma syns inte i statistiken över dem som fått sin assistans indragen, för de har aldrig fått någon. De var inte ens födda när den rödgröna regeringen gav sitt uppdrag till Försäkringskassan att snåla på assistansen. Nu byggs det till och med barnhem i flera kommuner, för att barn inte kan bo kvar hemma utan assistans.
Det räcker nu! Regeringens neddragningar har ryckt undan friheten från alldeles för många.
Assistansanvändare och deras anhöriga ska ha friheten tillbaka. Det var Liberalerna som drev igenom den personliga assistansen på 1990-talet. Utgångspunkten var att människor med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra.
Med personlig assistans blir det möjligt. Nu måste lagen måste ändras, så att de som behöver stöd får det:
• Att andas och äta ska räknas som grundläggande behov.
• Att behöva hjälp med det man inte förstår kan också vara grundläggande behov.
• Se över vad som är ”normalt föräldraansvar”. Den som har barn som kräver kontinuerlig övervakning dygnet runt, behöver assistans.
• Behoven ska avgöra. Ta bort den integritetskränkande minuträkningen och gör en helhetsbedömning av behoven.
• Ompröva individuellt. Individuell uppföljning istället för tvåårsomprövningar.
• Låt staten ta över hela ansvaret för personlig assistans – inte bara som idag för dem som behöver mest.
• Mer flexibilitet och samordning.
• Fusk är stöld. Jaga fuskarna, stoppa och straffa dem – men inte små barn som behöver hjälp och deras redan hårt drabbade föräldrar.
Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta.
Maria Johansson
ordförande
Rolf Jonsson
gruppledare
Gerd Andersson
ledamot socialnämnden
Liberalerna Uddevalla