Att protestera och ha yttrandefrihet är i Sverige centralt och en grundlagsskyddad rättighet. Jag har full förståelse för att de anställda på Preemraff upplever det olustigt att aktivister protesterar mot utbyggnaden, men de som arbetar där har också valt att arbeta i den fossila industrin.
Det kan knappast vara en nyhet för dem att den fossila industrin är såväl ifrågasatt som kritiserad som ansvarig för klimatförändringarna. Jag har även såpass höga tankar om människorna som arbetar där att de kan hålla två tankar i huvudet samtidigt – att protesterna inte är riktade mot personalen, utan mot oljebolaget som sådant.
Vad som i själva verket är olustigt är snarare att Preemraffs ledning inte verkar vilja kännas vid att det är befogat att protestera mot en fossil expansion, och det särskilt i en tid av samhällshotande klimatförändringar drivna av fossila bränslen.
Det är olustigt att bolaget och dess ledning inte rakt ut kan säga att kortsiktig vinst är viktigare än att ta ansvar för allas vår framtid. I stället gömmer man sig bakom att skylla på att aktivister skrämmer de anställda. Det är ett svagt ledarskap.
Allra mest olustigt är förstås att det är så många som låtit sig svepas med i Preems dimridåer att det kan vara bra för klimatet att bygga ut raffinaderiet. Det kan aldrig vara bra för klimatet att hantera större mängder råolja, och det är det som bolagets ansökan handlar om. Allt annat är dimridåer.
Isabella