I dagsläget ska den som ansöker om nytt avlopp lämna in en redogörelse över vad den avloppslösning man valt kostar att skaffa och driva i 20 år jämfört med den kretsloppslösning som Uddevalla kommun utsett, alltså en sluten tank. Sedan ska en tjänsteman, ibland utan teknisk kompetens, avgöra om skillnaden är tillräckligt stor och om miljönyttan överväger kostnadsökningen. Ofta handlar det om en prisökning på minst 100000 kronor.
I Uddevalla kommun finns mellan 4000 och 5000 fastigheter med egen avloppsanläggning. I Sverige finns runt 800000 fastigheter som saknar kommunal anslutning för rening av avloppsvatten. Av dem har kanske 500000 en dålig eller ingen rening av avloppsvattnet och måste åtgärda detta. Havs- och vattenmyndigheten vill öka utbytestakten, men i Uddevalla kommun försinkas detta viktiga arbete av Kretsloppsprojektet.
Naturvårdsverket har satt upp målet att 40 procent av fosforn ska återföras till jordbruksmarken senast 2018. I Sverige har 90 procent av befolkningen ett avlopp med kommunal rening. Det innebär att man inte når miljömålen bara genom att ta tillvara all fosfor från de enskilda avloppen. Därför måste kommunerna utnyttja näringsämnena i slammet från de kommunala reningsverken – där också den största mängden slam finns.
Om en fastighetsägare i Uddevalla kommun tvingas skaffa en anläggning som under 20 år blir 100 000 kronor dyrare innebär det en kostnad på över 4 000 kronor per kilo fosfor för en genomsnittsfastighet med två personer. Det är inte bara orimligt utan också ineffektivt att hämta avloppsvatten från en sluten trekubikstank eftersom den i bästa fall innehåller ett kilo fosfor. En slambil kan ta maximalt fyra sådana tankar. Det blir fyra kilo fosfor blandat med hormoner, läkemedel och tolv kubikmeter vatten. Varje tömning kostar cirka 1000 kronor. Förutom miljöförstöringen från lastbilen, vägar med ökad lastbilstrafik, ökat vägunderhåll på vintern kostar fosforn 1000 kronor per kilo – 900 procent mer än marknadsvärdet.
Utsläppet från en person är ungefär 0,6 kilo fosfor. Om vi utgår från de runt 8000 åretruntboende människorna på landsbygden i kommunen innebär det en total mängd fosfor på cirka fem ton. Värdet av denna fosfor är 500000 eller 125 kronor per fastighet och år.
Tjänstemän och några politiker har, när vi påpekat att det finns andra sätt att tillvarata fosfor än med sluten tank, hänvisat till reduktionen av kväve. Det är viktigt att då påpeka att det nya lagförslaget från Havs- och vattenmyndigheten helt tagit bort rening av kväve i avloppsanläggningar eftersom det är för dyrt. Det finns därför inga som helst argument att tvinga fastighetsägare till en viss tekniklösning. I Havs- och vattenmyndighetens nya lagförslag pekas därtill reningsverk ut som den tekniska lösning som klarar högst miljöskydd.
Reningsverk tar till vara mer fosfor än slutna tankar. Slammet från ett minireningsverk är mycket mer kompakt och en lastbil klarar cirka sex fastigheter per år. Att hantera och återvinna fosfor ur avloppsslam från enskilda fastigheter i samma system som det kommunalt framtagna slammet blir en vinst för både människor och miljö.
Vi är inte motståndare till teknik med sluten tank, vi säljer dessa system också, men vi anser att fastighetsägare ska kunna välja utifrån de förutsättningarna som finns på platsen och ekonomin. Flera domar pekar på samma sak: Om en teknik uppfyller de krav som kommunen sätter på ett område ska den teknik som klarar kraven få installeras.
Det finns en stor miljövinst med att byta ut dåliga avlopp för både hav, sjöar och inte minst närmiljön. Men de ofantliga summor som nu krävs av fastighetsägare på grund av politiska och enskilda tjänstemäns åsikter hade kunnat användas till andra mycket mer miljöpositiva åtgärder.
Terje Skaarnes
Bra Miljöteknik Sverige AB