Den nya gymnasielagen för ensamkommande ungdomar/vuxna är en mycket rörig soppa att reda ut. Här har Migrationsverket något att bita i. Att bedömningsgrunderna är mycket svåra att tolka gör att handläggarna på Migrationsverket får en grannlaga uppgift. Som exempel när det gäller verkställighetshinder. För två veckor sedan var det knappt några bomber eller självmordsbombare i Kabul. Den 31 maj small en bilbomb i attentat mot beskickningar i Kabul. Minst 90 personer har dödats och över 400 är skadade, rapporterar Reuters. I bilbombsattentat i Afghanistans huvudstad Kabul. Detta en dag efter att Migrationsverket avvisat 20 personer till Afghanistan.
– Läget är mycket allvarligt, det är den värsta attacken hittills i år. Det säger Madeleine Jufors, landschef för Svenska Afghanistankommittén, som är på plats i Kabul, till SVT Nyheter.
Tyskland stoppar nu tillfälligt utvisningen av afghanska flyktingar. Svenska Migrationsverket har efter händelsen inte tagit något nytt beslut gällande utvisning av afghaner.
– Det görs alltid en individuell bedömning i varje enskilt ärende, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer i en skriftlig kommentar.
Hur bedöms då verkställigheten till Kabul av rättschefen Fredrik Beijer? Ja man fortsätter att bedöma att det är säkert, trots det som hände i Kabul. Om personen är 16 eller 18 år, kan man då se att det finns verkställighetshinder så att dessa båda kan studera vidare om båda har avvisningsbeslut? Det är inga problem enligt rättschefen Fredrik Beijer på Migrationsverket att skicka dessa båda tillbaka då man inte har gjort någon ny bedömning om läget i Kabul, trots massmord.
Verkställighetshindret är bara en sak som ska bedömas i varje enskilt fall. Det beror också på vilket program man går. Som exempel om det rör sig om ett nationellt program eller introduktionsprogram så är reglerna helt olika om man sökt skydd efter eller före efter 24 november 2015. Regeringen menar att man har mindre behov av studier efter 24 november 2015? Mycket märkligt måste man säga.
Sedan finns flera delar i lagen som blir intressanta att följa hur tolkningen blir av lagtolkarna på Migrationsverket. Men det man kan hoppas på är att man bedömer efter ’benefit of doubt’ då dessa fall i många delar består av flera enskildheter som kan avgöra en människas framtid.
P-A Hultman
Grebbestad