I Ungern har premiärminister Orbán och hans parti Fidesz talat om ett ”krig” mot de demokratiska värderingar som EU representerar.
Han har förklarat att Ryssland under Putin är en förebild för hans eget politiska projekt och att han eftersträvar en ”illiberal” demokrati, vilket konkret betyder ett system som har allmän rösträtt men som inte respekterar yttrandefriheten, föreningsfriheten och andra värden som är nödvändiga för att demokratin ska kunna fungera.
Orbán har tagit ett allt starkare grepp om domstolarna, kulturlivet och medierna i Ungern. Bland annat genom att sparka cheferna i ungerska public service- medier och byta ut dem mot nya chefer lojala mot Fidesz. Genom kontakter i näringslivet har han även tagit kontroll över många privatägda medier. Orbán har även ökat pressen på organisationer i det civila samhället och han motsätter sig alla försök inom EU att hitta fram till en gemensam migrationspolitik.
I Polen har utvecklingen varit på ungefär samma sätt. Där har partiet Lag och Rättvisa fört en strängt konservativ och nationalistisk politik, som bland annat är fientlig mot EU-samarbetet och driver på för skärpta abortlagar. Regeringen har stärkt sin kontroll över medierna och kulturlivet och velat stärka sitt grepp om domstolarna och rättsväsendet. På hösten 2018 fälldes Polen i EU-domstolen för en av de lagar som syftar till att göra sig av med oberoende domare.
I båda länderna pågår hatkampanjer mot flyktingar, romer, HBTQ-personer och kvinnors rättigheter, bland annat har regeringen i Polen föreslagit skärpningar av landets redan mycket hårda abortlagar.
Dessutom kommer det starkaste motståndet mot en aktiv klimatpolitik från dessa regeringar, och även här har de stöd från högerextrema och högerpopulistiska partier i andra länder.
I februari 2017 beslutande EU-kommissionen att ställa Polen, Ungern och Tjeckien inför EU-domstolen eftersom de vägrat leva upp till EU:s gemensamma beslut att omfördela flyktingar som kommer till EU- området solidariskt mellan medlemsländerna.
EU har också påbörjat en så kallad Artikel 7-process som i slutändan kan leda till att ett medlemsland kan förlora rösträtten i ministerrådet om det inte lever upp till unionens grundläggande värden. Dessa definieras som ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.
S driver på och stödjer EU:s krav på Ungern och Polen. Sverigedemokraterna är dock mer positiva. Flera av partiets företrädare har pekat på Ungern och Polen som förebilder och har i Europaparlamentet röstat emot att driva processer mot Ungern och Polen.
När parlamentet föreslog ett tillägg om kvinnors rättigheter i Polen röstade Sverigedemokraternas ledamot Kristina Winberg emot tillägget. Den andra SD- ledamoten, liksom även flera Moderater och Kristdemokraternas ledamot, valde att lägga ned sina röster. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen i EU-nämnden uttryckt sin motvilja mot att Sverige ska stöda arbetet för att få Polen att följa unionens grundläggande värden. För Sverigedemokraterna är det uppenbarligen viktigare att hjälpa högerextrema partifränder i andra länder än att värna demokrati och mänskliga rättigheter.
Vi socialdemokrater vill ge EU behöver fler och skarpare verktyg för att hindra överträdelser av EU:s grundvärden och för att värna rättsstatens principer i hela EU. Det motsätter sig Sverigedemokraterna.
Det finns enorma utmaningar mot respekten för demokratin och andra grundvärden inom EU. Men också ett hot mot en politik som kan hindra klimatförändringar, öka jämställdheten och förbättra livet för vanligt folk. Ska vi stoppa de högerextremas politik kommer valen till Europaparlamentet vara väldigt viktiga.
Kenneth Johannesson (S)
Kandidat till Europaparlamentet