När jag läste artikeln i Bohusläningen om det ideella arbetet bland fotbollsklubbar i Bohuslän. (måndagen den 11 november) gick mina tankar direkt till det faktiska stödet till ideella föreningar överhuvudtaget i Bohusläns kommuner.
Jag vet som ordförande i PRO Bohuslän att stödet till föreningslivet är skrämmande lågt. Dessutom finns inga gemensamma regler för stöd till föreningarna.
Inför valet 2018 träffade PRO samtliga partier i Västra Götalands Regionen, och efterlyste bland annat deras syn på stödet till Pensionärsorganisationerna. I år har PRO-distriktet genomfört en kartläggning av stödet. Det är en avslöjande läsning. ”Felräkningspengar”, oklara motiv och eftersläpningar gäller.
I Stenungsund gick det så långt att kommunen blev JO anmäld för att de negligerat förvaltningslagen vid behandling av en skrivelse från PRO och SPF om just stödet till dessa föreningar. Skrivelsen har efter 18 månader inte besvarats. JO vidtar inga åtgärder men för den skull får inte en kommun uppvisa en sådan respektlöshet och nonchalans gentemot PRO och SPF.
Nåväl är det ideella arbetet värt något räknat i pengar?
Det finns en utredning baserad på 2014 års siffror, utförd av SCB och Ersta Bräcke Högskola som visar vidden av det frivilliga arbetet.
År 2014 arbetade 3 750 000 personer på en frivillig basis om totalt 6 760 miljoner timmar. Det beräknade värdet av detta arbete 2014 uppskattas till 131 miljarder kronor, detta motsvarade 3,32 procent av BNP, jämför detta med försäljningen inom detaljhandeln som uppgick till 3,27 procent av BNP.
Av det ideella arbetet utfördes 20 procent av människor som var i åldern 60 år och uppåt. Det innebär att ideellt arbete för 26,2 miljarder utfördes av medborgare nära pensionsåldern eller redan pensionärer.
Hur ser då samhället på och stöttar detta frivilliga arbete hos vår äldre befolkning. Fördelning av statsbidrag (endast föreningar med mer än 30 000 medlemmar och är rikstäckande har rätt att söka) till pensionärsorganisationer för 2019 uppgick till 8 miljoner kr.
Till detta kommer sedan ”nålpengar” från regioner och kommuner. Detta ska sättas i relation till värdet på 26,2 miljarder kronor äldre människor tillför i arbete – dock på ideell basis.
Nu är inte min tanke att allt detta arbete skall utföras av anställda inom stat, region eller kommun. En höjning med som PRO Bohuslän har krävt på 10 kronor per medlem vore rimligt för att underlätta och uppskatta vårt frivilliga arbete för social gemenskap, aktivt fritidsliv, söka nya kunskaper etc. Då slipper vi också oroa oss för kostnadshöjningar som vi inte kompenserat för sedan flera år tillbaka i många kommuner.
Ove Göransson
Ordförande PRO Bohuslän